- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
40

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nen medelmåttigt stova, sitla liögt, slraxt vid öfre
randen af pannan, närmare nosen än nacken,
och omgifvas af en ring med fina porer eller
öppningar från de i huden liggande,
slera-afsön-drande körtlar. Dylika porer finnas äfven
längs-efter underkäken och på hufvudets sidor, hvilka
beklädas af en tjock hud, som alldeles
öfver-drager gällocksbenen. Näsborrarne små, med
2:ne åtskilda öppningar å ömse sidor, den
främre, som sitter midt emellan nosen och ögal, har
ett trångt och kort liudrör. Munnen af
medelmåttig slorlek, fbrsedd med kötliga läppar, som
i synnerhet vid mungiporna bilda tjocka fållar.
Öfverkäken är, till följe af de starka
mellankäks-beneus fasta förening med den främre delen af
hufvudskålen, föga rörlig, och underkäken agerar
nästan ensam vid munnens rörelser. Uti
mel-lankäksbenen sitta å ömse sidor 2:ne starka,
koniska, vid roten utvidgade länder, liknande
be-tame hos rofdjuren ehuru trubbiga i spetsen,
den ena framom den andra, och innan för dessa
en rad af 5—6 stycken mindre, något
platt-tryckta, kortare tänuer. Gominen har 3:ne
dubbla rader af tjocka, kulformiga tänder: uti den
medlersla, som liar de största länderna och
sitter på plogbenet, finnas vanligen \ par länder
med en jemn, afnölt yta, det näst innersta paret
är belydligt större än de öfriga; uli hvardera af
gommens sidorader finnas anie rader med
skiftesvis sittande, trubbiga tänder, !\—5 i hvarje
rad; dessa äro fastade på de båda gombenen.
Underkäken har framtill 4—6 bete-likt danade
länder uli en rad, från hvilka längsefter käken
löpa 2:ne rader lägre, kulformiga kindländer
med platt, afaölt krona och inåt stupande
lugg-yla; de medlersla af dessa kindtänder äro de
störsla. Uli svalget finnas ofvan a:ue smärre,
med kamlikt ställda, koniska tänder försedda,
svalgben, soui motsvaras underlill af ett enda
vinkelformigt, lika landadt, ben. Tungan är
tunn, rundad med något utdragen spels.
Gäl-bågarne fyra, pä inre sidan försedda med
liud-betäckta taggar. Gälöppniugen medelmåttig.
Gäl-hinnan har 7 strålar (delta har varit antalet på
de individer vi undersökt; då flera författare

uppgifva 4—6, måste antingen gälhinnans
strålar variera, eller har den främst sittande
strålen blifvit öfversedd), underlill är den
sammanväxt med bröslet, straxt under
bröstfenornas fäste.

Kroppen är beklädd af en tjock och seg
hud, som, flygtigt betraktad, visar sig fjiillös och
endast skyddad af ett rikligt afsöndradt slem,
men vid nogare granskning finnas små runda
och tunna fjäll, liksom på Tånglaken, djupt
intryckta uli huden och glest spridda, utan alt
beröra hvarandra. Sidolinien är föga märkbar,
bildas af hudporer, som i nästan rak riktning
forllöpa efter sidornas medelliuia.
Analöppningen är stor, något ulhängande, ligger ett stycke
framom halfva kroppslängden. Alla fenor äro
mjukstråliga. Ryggfenan börjar något framom
bröslfenorna, och fortlöper med ungefär samma
höjd längs efter ryggen till helt nära
stjertfe-nan, der den Ivärl slutar med snedt afhugget
hörn; den består af omkring 70 enkla, böjliga
strålar, samman bundne af en tjock och slemmig
fenhuil. Analfenan har samma form och
bildning som den förra, endast knappt hälften så
hög, och slutar med spetsigt hörn midt under
slutet af ryggfenan; den beslår af omkring 48
i spetsen delade slrålar. Bröslfenorna äro stora,
rundade; när de fullständigt utbredas blifva de
nästan cirkelrunda; de hafva 20 greniga
tjocka, veka och köttiga strålar, som gifva dem
ett räflladl utseende, liknande den stora
Kammusslan (Pecten). Bukfenor saknas. Stjerlfenau
är liten med rundad spels och 12—i3 strålar,
lika dem uli bröslfenorna.

Någon större skiljaktighet könen emellan
hafva vi ej anmärkt.

Färgen är enformig, mörkgrå; sidorna
tecknade med tvärgående, mer eller mindre tydliga,
svarta bälten, som variera till antal och form,
vanligtvis bildade af en mängd sammanflytande
små fläckar; dessa bälten fortsättas, ehuru
svagare antydda, uppåt ryggfenan. Sidoliniens
porer, äfvensom de omkring ögonen, hvitaktiga.
Ögats färg är mycket mörk, med en något lju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free