Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den öfre; under hakan och bröstet löpa
oregelbundna, krokliniga streck af samma rödgula färg.
Iris är grön, med en rödgul ring närmast
pupillen och en dylik i yttre randen. Ryggfenan
grön, med ett nät af chocoladbruna fläckar
emellan strålarne. Analfenan har rödgula strålar och
bli», runda fläckar på en rödbrun botlen.
Buk-fenorna liafva främsta strålen och hinnan
brand-gula, de öfriga strålarne blå med spetsarne och
en och annan flamma brandgula. Sljcrlfenan
grön, vid roten stötande mera i blått,
öfverdra-<ren med ett rödbrunt nät. Bröslfenorna liafva
rödgula strålar och blå fläckar, synnerligast vid
roten. Den ljusare färgvarieteteii. har cn
gulbrun grundfärg med hvitaktig buk och bruna
fjällkanler och fläckar; af dessa utmärka sig i
synnerhet 3:ne för sin storlek på bakre delen af
ryggen; den förste, som är störst, sitLer straxt
under niidtcn al ryggfenan, den sista, dernäst i
storlek, sitter der denna fena upphör, den
3:dje, som är minst, emellan dem båda. Till
denna varietet höra alla yngre individer, och
emellan båda finnas otaliga öfvergångar, som tro-
ligen härröra af lokala förhållanden, der
individerna vistas, och som ej slå i något förhållande
hvarken lill årstiden eller könskillnaden.
Tarmkanalen är mycket enkel; den
består af elt näslan jemnl afsmalnande tarmrör,
ulan säckformig afdelning, såsom mage, ulan
någon egentlig magmun och utan blindsäckar.
Delta tarmrör har tunna väggar med en nätlikt
veckad yta; det utvidgar sig hasligt uti en
ganska vid ändtarm. Lefvern består af 3:ne flikar:
den medlersta myckel stor, ligger längs efter
buken något lill venster, de båda andra helt
små och korta, en i hvardera sidan. Gallblåsan
liten oeh smal, nära jemnbred. Simblåsan är stor,
men kort, är genom en fast hinna förenad vid
bukhålans öfre vägg; den är enkel, ulan
förening med larmen. Rom- och Mjölkesäckarne
dubbla.
Ilvad för öfrigt är oss bekant af
Bergsnul-trans lefnadssält, vislelseort och fiskeri, liafva
vi redan uli försla häftet pag. 11 anfört, och få
dil hänvisa.
Pl. 9. Fig. 1.
Sten-Snultra, Labrus rupestris Linn.
Artm. Förlockets rand knappt märkligt tandad; analfenan liar 3 hårda och hvassa,
samt 7 veka och delade strålar, dess bakre hörn spetsigt; en svart fläck vid öfre
kanten af stjertfenans rot, och en dylik aldrafrämst på ryggfenan.
Synonymi: v. Linne beskref i sin Westgöllia resa, sid. 179, denna art för första gången, ehuru under det
mindre riktiga provins-namuet JJJ3ergsnullra;J> ty Lohuslänningarnes Bergsnultra är egentligen den föregående
arten, fastän de derundcr äfven innefatta en annan, som vi i det följande komma att afhandla. Stensnultran dereinot
skiljes på stället af fiskare ganska väl från de öfriga med ett eget namn, ehuru för obscent att här kunna anföras,
än mindre bibehållas. Uti Fn. Sv. N:o 33o upptog Linn. sedan samma art såsom Labrus Suillus, men genom
en till hällten blindtryckt zilTra uti Westgötha resan har det misstaget uppkommit, alt uti diagnosen influtit
”spinis dorsalibus novenii stället lör novendecim. Denna omständighet liar gjort L. Suillus rnindre igenkänlig och
har missledt Linne sjelf. Man linner derföre, att Linn. uti Mus. Ad. Frider. sid. 65. Tab. 3i. fig. 7. beskrifvit
a nyo denna art såsom Sci(ena rupeslrisj och upptagit båda såsom olika arter uti Syst. Nat. I. p. 476 &
Skandinaviens Fiskar j 2 Väjt, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
