Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 9. Fig. 2.
Grässnultra, Labrus exoletus Linn.
Artm. Förlockets rand tydligt tandad; analfenan med 5 hårda, hvassa, samt 7
veka och delade strålar, har bakre hörnet spetsigt.
Synonymi: Linn. Fn. Sv. N:o 33i; — Syst. Nat. I. sid. 479> Ström Söndm. sid. 267. N:o 3. Retz. Fn.
Sv. sid. 335. 3V:o 67 (Obs. Cilalerna af Ascan. ocb Penn. höra ej till denna art). IVilss. Synopsis, sid. 77.
Rf. 18 + 7 eller 19 + 6; Af. 5 + 7; Brf. 1 + 12; Bf. i +5; Stf. i3.
De störsLa individer, som vi anträffat af denna
art, hafva ej hållit fullt 6 tum i längd, de
flesta förekomma emellan 4 och 5. Att
Grässnul-tran ej blir mycket stor, sluta vi också deraf,
alt man redan hos 4 tums långa exemplar
linner utbildade genitalia. Af alla Snultror, som
förekomma vid våra kusler, är denna arten mest
utmärkt genom den egenhet, alt iiga 5
taggslrå-lar uli analfenan, du alla de öfriga blott hafva
3. Ehuru för öfrigt mycket lik sina
samsliig-tingar i de Qesla detaljer, skiljer sig Grässnnltran
i några afscenden ytterligare från dem. Uli hela
kroppsformen ligger något eget, henne
utmärkande, som mest framstår uti den mycket
sammantryckta kroppen, med lillspelsad ryggkant,
den vackert ellipliska funnen med någol
utdragen nos, den lilla munnen, de nästan efter hela
längden jemnhöga rygg- och analfcnorna, som
båda sluta med spetsiga hörn, samt slutligen den
mot spetsen föga utbredda stjertfenan.
Ilufvu-det är något kortare än i af hela
kroppslung-den, och myckel mindre än kroppens höjd.
Tandbyggnaden lika med föregående art, dock äro
tänderna kortare. Förlockets rand är mycket
tydligt fintandud. Sidolinien gör vid
ryggfenans slut den vanliga böjningen nedåt, men
nedre buglen närmar sig mera lill en rak
vinkel; denna sidolinia bek lädes af 35—37 smärre
fjäll med hel spels och med cn upphöjd kanal,
hvars ända böjer sig snedtuppål; kanalerna
blifva på stjerlen nära sammanhängande. Ofvan
om sidolinien finnas 3:ne större och en mindre
fjällrad, nedan om den 10. Fjällen äro
mycket tunna, så alt man med loupe ser den
rälF-lade fjällroten af det underliggande fjället
skimra igenom det öfverliggandes spets. De
stjerlen betäckande fjäll racka elt stycke ut öfver
stjerlfenstrålarnes rot, hvaremol inga fjällrader
finnas på sjelfva hinnan emellan strålarne.
Ryggfenan, som består af 18 eller 1 <) hårda,
stickande strålar, med djupt inskuren hinna och
spetsflikar, samt endast (i eller 7 veka, i
spetsen delade slrålar med hel fenrand, är rödgul
buklill öfvergående i grått, med 2:ne rader blå
fläckar mellan strålarne, den ena vid roten, den
andra midtpfi; dessutom äro spelsflikarne och
yllersla randen af den mjukslråliga fendelen blå.
Analfenan, som i det närmaste har samma form,
teckning och färg som ryggfenan, består af 5
hårda, stickande strålar och 7 veka, i spetsen
delade slrålar, af hvilka den sista är till roten
klufven. Bröslfenorna genomskinliga, gula,
bestå af en hård, enkel, samt 12 greniga slrålar.
Bukfenorna hafva hvardera en taggstråle och 5
veka, delade, äro lill färgen smutsigt hvila.
Sljert-fenan är grå, med i3 gulbruna strålar och blå
fläckar, ställde uti a:ne rader på hinnan;
dessutom är yttersta spetsen kantad med blått.
Kroppens grundfärg är ofvan olivbrun, med
dragning i gult åt sidorna, hvilka ned mot buken
skimra af en klar gummigutta-gul färg, som är
karakteristik för denna art. Buken är smutsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
