Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger viglen i elt större förbiilande, än liingden.
Hufvudels längd är omkring \ af kroppens; dess
bredd något mindre än kroppens största
tjuck-lek. Gapet är storl, så att munnen sträcker
sig under ögals främre kant. Munnen bar en,
Gäddan egen, bildning som slår i det närmaste
förhållande lill bennes kända glupskhet, som
Svälj-fisk, hvaruli hon af få fiskar lärer
öfver-träflas. Utom den stora rörlighet, hvarmed de
lill käkapparaten börande ben äro begåfvade,
och som tillåter munnens deraf beroende
betydliga utvidgning, linner man både käkar, gom
och svalg väl beväpnade med hvassa, bakät
riktade tänder. Käkarnes rörlighet och utvidgnings
förmåga grundar sig på de fria ledgångar, med
hvilka icke blott käkarne sjelfva
sinsemellan, utan äfven den, med dem nära förenade
gällocks-apparalen, artikulera. Då
mellankäksbe-nen hos Cskar i allmänhet äro sinsemellan
förenade, finnas de hos Gäddan vidt åtskilda af
det breda, platta, långt framskjutande,
broskar-tade silbenel, underslödt af plogbenet, hvars
spels bildar öfverkäkens främre rand;
mel-lankäksbenen äro små, hafva en rad små, raka
och spetsiga tänder, förena sig med de långa
maxillarbenen, som sakna länder, och bilda med
dessa gemensamt öfverkäkens sidoränder.
Gombenen, som framlill ledigt artikulera jemle
öfverkäken med plogbenet, hafva kardlika länder
och i inre kanlen en rad af långa, glesa och
kä-gelformiga. Plogbencl är framlill väpnadt med
några slörre, raka, inåt riktade, rörliga och
spetsiga länder, samt inåt svalget lill efler hela
dess längd besatt med tUttsillande, lina oeli
kardlika länder. Underkäken är längre än den öfre,
har en rad fastsillande tänder med sy 1 lika,
något krökta spetsar; de främre äro kortare; de
på sidorna stora, glest sittande och inåt
lulan-de. Båda underkäksbenen äro framlill förenade
med elt brosk, som bildar cn slags ledgång,
genom hvilken gapets utvidgning än ytterligare
befordras. Tungan broskartad, fri, med Ivar spets,
har vid roten en allång, framåt spetsad
upphöjning, täckt med fina, kardlika länder, som
fort-sältas inåt, med flera afbrott längs efler bro-
sket, som förenar gälbågarne. Ofvanlill i
sval-gel silla på de tvenue bakre gälbågarne kardlikt
landade svalgben, som motsvara de Ivenne
ne-danlill belägne, lika beväpnade svalgbenen.
Gäl-bågarne 4 på hvarje sida, hafva inre sidan
kard-likl tandad. Strålarne i Gälhinnan variera
emellan i3 och i G; anlalet är icke sällan olika på
båda sidorna. UnderLill är gälhinnan klufven
ända till tungrolen, der den fäster sig så,
att slulspelsarne ligga korsvis öfver hvarandra.
Denna bildning bidrager myckel lill svalgets
utvidgning. Hufvudet är ofvan platt, med en
fördjupning mellan ögonen. Nosen utdragen,
afkullrad och nedtryckt. Öfver ögonen, som äro
stora, något aflägsna oeli hafva ett högt läge,
framskjuter ell halfmånformigt ben, likt os
su-perciliare hos rolfoglarne, som gifver fisken en
lömsk oeli vild blick. JNäsborrarne stora, ligga
straxt framför ögat, och hafva å ömse sidor
Ivenne öppningar. Kinderna samt öfre hörnet
af locket äro belagde med fjäll. På hufvudet
linnas flera runda, djujja porer, ställda i rader
och något varierande lill antal; vanligen finnas
4 par längsefter pannan och nosen; fiån det
bakre af dessa börjar cn rad med j) h 10
stycken, som underlill omgifver ögat och fortsattes pä
nosen lill slraxl framom näsborrarne; dessutom
å ömse sidor 5 slycken på undre ylan af
underkäken , och 6 vid förlockels kanl. Tvärl öfver
nacken går en slingrad fåra, som i yttre
ändar-ne slutar sig uti en dylik por, från hvilken en
rad med 4 dylika löper bakåt. Kroppen
långsträckt, Ijoek och hoptryckt, aflager hastigt på
höjden från början af rygg- oeli analfenorna lill
sljerlfenan, der dess bredd ulgör omkring 1 af
kroppens höjd öfver bukfenorna. Ryggen rak,
bred och afkullrad; buken platt. Kroppen är
täckt med mjuka, medelmåttigt stora och
spån-lagda fjäll, omslutna af en tunn slemhinna, och
endast nakna i yllersla spetsen, som uttränger
genom en lilen öppning. Sidolinien rak, löper
något närmare ryggen än buken. Den är
utmärkt genom i spelsen klnfna fjäll; men likväl
här och der afbruten genom andra, som hafva
hel spets. På båda sidor om sidolinien linnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
