Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjällrader, som likna sidolinien till fjällens
konstruktion, ocli variera hos olika individer både
till antal, utsträckning och läge.
Anal-öppnin-gen stor, ligger så mycket närmare stjertfenan,
att dess afstånd derifrån utgör endast \ af
bukens längd, räknad från skulderbenens främre
sammanfogning. Af kroppens 7 fenor äro de
vertikala, som hafva sitt läge på stjerten, mest
utbildade. Den långt bakåt sittande ryggfenan
börjar midt öfver anus och slutar öfver slutet
af analfenan, är hög och afrundad, har 19—2!
strålar, af hvilka de 8 främre odelade.
Analfenan, som till formen liknar ryggfenan, har
16—18 strålar, deraf 7 odelade. Bröstfenorna
snedt afrundade, sitta lågt, bestå af 13—15
strålar, af dem endast den första odelad.
Bukfe-norna, som hafva sitt läge på midten af
kroppen, hafva 9—11 strålar, af hvilka likaledes
endast den första är odelad. Stjertfenan
inskuren, har 19 greniga strålben.
Utan att behöfva undersöka de inre
de-larne, upptäcker man könskillnaden derpå,
att hannens fenor äro i proportion större,
tjock-s t råliga re och mer rundade än honans;
dessutom är bröstfenan hos hannen nära lika lång,
som alståndet från dess spels Lill bukfenans
fäste, då delta afslånd hos honan, i jemförelse med
fenans längd, är mycket större.
Färgen, hvarmed denna fisk är tecknad, är
ofvan näslan svart, under hvit, sidorna grågröna
med gröngula, nedlöpande tvärband, som hos
yngre äro mera sammanhängande, hos äldre
af-brulna till näslan rundade fläckar, särdeles mot
1’yggen, der de småningom försvinna. Fenornas
grundfärg grågul, med mörkare flammor; främre
randen af buk- och analfenan samt sljerlfenans
undre lob klarare gula. Iris gid med en
mörkare gråbrun fläck fram- och bakom pupillen.
Från ögal löpa Ivenne slingriga, gröngula band
till bakre randen af giillocket, och några
oregelbundna fläckar af samma färg finnas på
gälloc-kuns nedre del. På Kroppens sidor hafva fjiil-
11 en bar, halfmånformig fläck, hvars horn
vella bakåt, af en metallglunsande, i gult
dragande färg. Denna liskens vanliga färg förän-
dras efter ålder, rikare eller knappare tillgång
på föda, och det vattens beskaffenhet, i hvilket
fisken uppehåller sig. Äldre individer hafva en
renare, mer bestämd färg; desom finnas i
grumligt vatlen äro alltid mörkare än de, som vistas
i klart, och man har i smärre sjöar med mörkt
vallen funnit näslan svarta gäddor. I Östersjöns
inre skärgård fangas i början af vintern, smärre
Gäddor, som, i stället för den hvila färgen, hafva
en mörk cilrongul. Skärkarlarne anse dessa vara
nyss anlände från de yllre skären eller
hafs-bandet, hvårföre de äfven få namn af Nyländure.
Undersökes de inre delarne finnes lefvern
beslå af en enda lång, spetsig flik, som ligger för
del mesta uti vänstra sidan. Tarmkanalen
enkel, synes, då magen är tom, utgöra ett nära
jemnbredt tarmrör med en obetydlig
liopknip-ning vid nedre maginunncn, som för öfrigt
saknar blindsäckar; den har, som vanligt, tvenne
böjningar. Gallgången är lång, och ingår uti
tarmen ett stycke nedom pylorus. Simblåsan
lång, nära valsformig, öppnar sig med en kort
och trång kanal från dess främre ända uli
matstrupen. Så väl mjölke- som romsäckarna långa,
löpa längsefler bukkavileten och öppna sig i
kloaken. Njurarne mörkröda, ligga på sidan om
ryggraden. Urinblåsan lunn, cylindrisk,
lem-meligen lång, har en särskild öppning bakom
tarmöppningen.
Gäddan har en ganska vidsträckt
geografisk utbredning; den finnes i näslan alla
Skandinaviens vatten. I Torneå Lappmark träffas
den lill och med i fjällsjöarne ofvan
Björkregionen. Ehuru egentligen tillhörande sjöar och
strömmar med sölt vallen, träffas den äfven i
Östersjöns inre skärgård. Alt det salla valtnet
icke är dess rälta element, bevises deraf, all
Gäddan i denna skärgård aflager både i afseende
på slorlek och mängd i samma förhållande, som
hon närmar sig det öppna hafvet, der den
slutligen upphör alt finnas. För våren och
sommaren väljer hon helst sin uppehållsort i grunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
