- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
60

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höjer sig från nacken mer eller mindre tvärt,
alltefter fiskens fetma, gör en svag båge uppåt.
Buken från bröstet lill analöppningen är nästan
rak, utom under lektiden, då den på honan
formerar en båge nedåt, som fortlöper ända
från hakan; mellan bröst- och bukfenorna är
den platt, blir sedan mellan de sislnämda och
analöppningen afkullrad och något kölad.
lluf-vudets längd upptager i allmänhet, på
medelmåttiga exemplar, något mer än | af
kropps-längden, till miillen af stjertfonan; på de större
individerna utgör del jemt femte-delen, och
hos yngre är hufvudet alltid, som vanligt, större,
relativt lill öfriga kroppen. Pannan är bred
och afkullrad, gör en svag båge till något
framom näsborrarne, der den har en obetydlig
nedsänkning. På sidorna är hufvudet något
hoptryckt och plattadt. Nosen är trubbig, bred
och föga framskjutande, så all randen
aföfver-käken blir den längst framstående punkten.
Munnen är liten, något uppstigande, har
öf-verkäken något längre än den undre; munviken
sträcker sig ej Uingre tillbaka, än lill midten
af mellanrummet emellan ögat och näsborrarne.
Båda käkarne, så väl som gommen och lungan,
sakna tänder. Öfverkäkens rand bildas endast
af mellankäksbeuen, som liafva samma längd,
som de bakom dem liggande maxillarbenen; då
munnen öppnas ulskjuter öfverkäken ell stycke.
Ögonen, ungefar | af hufvudets längd, silta på
hufvudets sidor, temligen högt, så all nedre
ogor.randen faller ofvanom den linia, som
dragés från midten. af stjertfenan lill öfverkäkens
spets; afståndet från främre ögonranden lill
nosen är obetydligt större, än hälften af
afståndet från bakre randen lill gällockets rand;
mellanrummet, som åtskiljer båda ögonen, är
något större, än 2:nc ögondiametrar.
Näsborrarne, som silta ögat närmare än nosen, liafva
å ömse sidor 2:ne öppningar, skilda genom en
limn skiljovägg, med uppåt riktad flikformig
spets; den främre är rund, den bakre större,
och halfmänformig; afståndet emellan båda
näs-horrarne är ungefar lika med ögonringens clia-

meter. Hufvudet, som saknar fjäll, är på
sidorna beklädt af en tunn, genomskinlig hud,
hvarunder gällockens- och ansigtets ben tydligt
urskiljas; nacken och pannan deremot beklädas
af en tjockare, faslare och mycket
slem-afsön-drande lnul, som har cn glalt och jemn yla.
Gälbågarne fyra, fria, liafva livardera på främre
sidan 2:ne knölrader, af hvilka den yttre
raden på främsta bågen har de längsta knölarne,
i spetsen platta, försedda med 3:ne hiirn.
Gäl-hinnan, som har 3:ne flata, breda och krökta
strålar, är undertill fästad vid sidoranden af
näset (istlimus) mellan båda gälöppningarne. Dc
nedre svalgbenen liafva livardera en dubbel
tandrad, den yttre beslår af 5 temligen stora
länder (de medlersta de störsla), alla hvita, med
inåt svalget böjda spetsar; den inre raden har
endast från 1 lill 4 kortare, men för öfrigt1 lika
beskaffade tänder. Kroppen är betäckt af
medelmåttigt stora fjäll, rälllade och spånlagda i
ordentliga rader. Sidolinien, soin är något sänkt,
löper nästan parallel med bukkanten, och
ligger denna mycket närmare, än ryggen; den
bildas vanligen af 57, (variera emellan 55 och
59) st. fjäll, utmärkte af ett litet
långslö-pande rör, som slutar ett stycke framför
fjällens spets. Vi Iro oss här böra anmärka, att
af alla karakterer, man begagnat, för alt
åtskilja Karp-artcrna, finnes ingen så tillförlitlig
och bestämd, som den man erhåller af antalet
af dc fjäll, som bekläda sidolinien, blott man
är uppmärksam på den obetydliga variation,
som äfven denna karakter är underkastad.
Ofvanom sidolinien finnas 8 fjällrader, och
nedanom den 4, då man räknar mellan rygg- och
bukfenorna från sidolinien, dess rad oberäknad.
Analöppningen är på hannen belägen ungefär
vid början af sista tredjedelen af kroppens
längd; på honan något närmare stjerten; man
räknar 5 fjällrader emellan denna och sidolinien.

Ryggfenan börjar öfver midten af
bukfenornas faste hos dc flesta; undersöker man
många exemplar, märkes likväl, alt dess läge
varierar någol i förhållande lill bukfenornas;

de u

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free