Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den är mera hög Un lång, i randen snedt
af-skuren, med rundade hörn, och liar en något
lutande riktning bakåt; den består af 11
strålar af hvilka de 3:nc främsta äro enkla (den
första ganska kort), de följande 8 i spetsen
delade den sista af dessa klufven lill roten.
Analfenan är i randen mycket inskuren, då fenan
hopfälles; dåden utspännes, blir randen nära tvär,
ehuru äfven då inskärningen är antydd; den
består af 13 eller någon gång af 14 strålar, af
hvilka de 3:ne främsta alltid äro enkla, de
öf-rige 10 eller 11 i spetsen delade, den sista
klufven till roten; forhållandet emellan
strålar-nes längd är vanligast sådant, att 3:dje och
4:de strålen, som äro de längsta, nå med sina
spetsar spetsen af sista strålen, då fenan
fullkomligt nedfälles. Bröstfenorna hafva en aflång
form, med rundad spels, då de hopfallas; de
beslä af 17 strålar, alla i spetsen delade, utom
den öfversta, som är enkel och temligen stark.
Bukfenorna, som hafva sitt fäste ungefär lika
långt från nosen, som från sljertfenans rot,
hafva afrundade hörn, och blifva då de starkt
utbredas nästan runda; de bestå af 10, stundom
blott 9 strålar, af hvilka 2, sluudom blott 1,
vid fenans början äro enkla. Vid roten af dessa
fenor sitter ett spelsigt, lansettformigt
vidhäng-sle. Stjertfenan är klufven, med spetsiga hörn,
det nedre knappt märkligt längre än det öfre;
den har 19 längre strålar, de smärre vid roten
oberäknade.
Någon yttre könsskillnad är, med
undantag af den ofvanföre anmärkta, endast under
lek-tiden märklig; så länge denna nemligen räcker,
hafva hannarna kring fjällen ett bräm,
bestående af en rad klara, gulaktiga, vårtlika
knölar, med mörk spels, hvilka honorna sakna,
och som allalla, så snart leken upphört.
Färgen, ehuru mycket varierande hos olika
individer, finner man i allmänhet olika vår och
höst. Om Våren, då Iden har sin lekdrägt,
är den rådande grundfärgen messingsgul, som
genomskimrar det grönaktiga pigment, hvarmed
fjällen äro i synnerhet vid roten öfverdragne;
Skandinaviens Fiskar, 3 Ha/t.
detta pigment är mörkare uppåt ryggen,
hvilken blir nästan enfärgad grå-grön, och ljusare,
småningom försvinnande nedåt buken.
Hufvudet har ofvanpå ryggens färg, men något mörkare;
på sidorna är det gult, med vacker
skiftning i en mängd lysande farger. Iris gul med
fina mörka punkter, och en mörk fläck ofvan
pupillen. Rygg- och stjertfenan äro mörkt
oliv-grå, den förra enfärgad, den sednare mer eller
mindre rödlätt vid roten af nedre loben.
Buk-ocli analfenorna köttfargade med blek rot och
rand. Bröstfenorna äro bleka med någon
dragning i rödt. Om Hösten är grundfärgen
hvi-tare, nästan utan all messingsglans, ocli fjällens
pigment ljusare, stundom omärkligt. Iris är
silfverhvit, med cn fin messingsgul ring
närmast pupillen, och en mörk fläck ofvan den.
Figuren föreställer fisken närmare lekdrägten,
efter elt exemplar från Östersjöns skärgård.
Iden har, som Cyprinerna i allmänhet, en
stor lefver, delad uti 3:ne flikar, af hvilka den
ena ligger midtåt, och de andra på hvar sin
sida af bukhålan, omfattande tarmkanalen,
livilken är ganska enkel, nästan jemntjock, utan
blindsäckar, och gör 2:ne böjningar. Gallblåsan
stor, mörkgrön. Så väl rom- som
mjölke-säc-kar stora, sträcka sig utefter hela kaviteten.
Sirn-blåsan mycket stor, är midtpå starkt
hopdragen, liksom afknuten, så alt den bildar 2:ne
blåsor, genom en trång föreningskanal
samman-bundne; den främre är nära rund, inemot
hälften mindre äii den bakre, som är konisk och
något böjd; denna sednare kommunicerar med
tarmkanalen.
Den yngre Iden, eller som den i
Mörk-öns skärgård benämnes: Idplugg, Lännare,
Nobis, och på andra orter Idbarn, Skall-ld,
Gall-Iil m. m., skiljer sig i flera afseenden från
de äldre. Den har ett nägot knubbigare
utseende; hufvudet större i förhållande lill
kropps-längden; ryggkanten gör med nacken en jemt
fortgående båge; nosen något utstående, så alt
den nästan räcker framom öfverkäkens rand;
den första odelade strålen i rygg- och anal-fe-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
