Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. Vi öfverlemna lill Tysklands Ichthyologer alt afgöra, huruvida icke Br.ocns C. Dolula. är identisk med
denna art. Oss synes icke tvetydigt, att C. Leuciscus Ls. & Al; c t. sammanfaller med Grislagine Art. &
Lins. till en och samma art.
Ef. 10; Af 11; Brf. 17;
Stämrnen liör till de mindre arterna af
Mörtarne; dess vanliga längd utgör mellan 6—8
tum, oeli hinner troligen ej öfver 10 tum. Af
alla arter inom afdelningen är lian den
långsträck tas te i förhållande lill kroj)pshöjden, och
igenkännes liilt redan derpå. Kroppen smal,
långlagd, rund i ryggen, med sidorna må It ligt
hoptryckta; ryggen höjer sig småningom från
hufvudet till ett stycke framom ryggfenan
båg-formigt, doek rakare än på samslägtingarna,
ulan någon tvärhöjning vid nacken, och stupar
sedan svagt, i en nära rak linia lill
stjertfe-lians rot; buklinien gör en motsvarande, nästau
svagare båge från hakan lill analöppningen, som
är någol utstående, derefter rak lill stjertfenan;
—• största kroppsliöjden, som är ungefiir lika
med hufvudels längd, utgör ej fullt ! af hela
kroppslängden. Hufvudet af medelmåttig
storlek, med en bred, och något Ilat panna, som
Stupar med en svag kullring mot den breda,
mycket trubbiga, och ell slycke framom
käkarne utskjutande nosen. Munnen lilen, något
uppstigande; öfverkäken något längre än den
undre, och munviken går obetydligt bakom den
lodräta linia, som dragés från bakre näsborren.
Ögonen temligen stora, deras diameter är blott
något mindre än i af hufvudels längd, ligga
något framom halfva hufvudlängden, och så
högt, alt nedre ögonranden tangerar den linia,
som drages från midlen af stjertfenan till
öfverkäkens rand; afståndet mellan båda ögonen
är mindre än 2:ne ögats diametrar.
Näsbor-rarne stora, ligga i en djup grop, närmare ögat
än nosen. Uli hvardera svalgbenet finnas 5
tänder, ställde i 2:ne rader, de öfre långa, raka
och i spetsen inåt böjda, utan någon egentlig krok,
de i den undre äro vanligen 3:ne; men variera
som vanligt; dessa äro korta, raka och koniska.
Fjällen, som beklädo kroppen, äro små,
spån-lagda, i tydliga rader; hvarje fjäll är räfiladtpå
Bf. 9—10; Stf. 18—19.
längden mod 2 till 9 fåror, mer eller mindre
tydliga. Längs efter sidolinien, som framtill
nedsänker sig och löper sedan parallel med buken,
närmare denna än ryggen, räknar man omkring
52 st. fjäll; detta antal varierar emellan 50
och 54. Stämmen har således näst hlen det
största antal fjäll, som någon af de
Skandinaviska Mörtarterna tillkomma. Ofvanom
sidolinien, lill ryggfenans rot räknadt, ligga 8
ljäll-rader och nedanom den lill bukfenorna 4.
Ryggfenan, som är mera hög, än lång vid
roten, har en sned t afskuren rand, med något
rundade hörn; baktill är den hälften så hög, som
framlill; fenslrålarne 10, af hvilka de 3:ne
främsta äro enkla (den fbrsta knappt märklig),
de öfriga 7 i spetsen mycket greniga, och ilen
sista delad nära lill roten (obs. Auteim räknade ej
den främsta korta strålen, men deremot den
sista klufua strålen for 2, och fick derigenom
samma antal). Analfenan har nära nog samma
form, som ryggfenan; dess hörn, i synnerhet
det bakre, äro mera spetsiga och randen svagt
inskuren; strålarnas antal är 11, af hvilka de
3:ne främsta äro enkla, den första likväl ofta
mindre märkbar, och de följande 7 i spetsen
delade, den sista djupt klufven. Bröstfenan
har 17 strålar, den första enkel. Bukfenorna
vanligen 10 strålar, af hvilka de 2:ne främsta
äro enkla och nära förenade, den första strålen
är ej alltid märkbar. Stjertfenan är klufven,
med lika långa hörn, har 18—19 längre strålar.
Färgteckningen har mycken
öfverenssläm-jnelsc med de niirslägtadc arterna, dock har
Stammen blekare, mera enformiga och ej så
lysande färger. Ilufvudet ofvanjiå, samt ryggen
äro mörkt olivbruna, sidorna silfvc rgrå,
glänsande, med stark dragning i blekl ockragult
under lekliden. Ögonringen är silfverfärgad
med en gul skiftning och en smal gulning
närmast pupillen; den är fint punkterad af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
