- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
90

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kardlika spelsiga tänder finnas i båda
kii-karuc och framtill på plogbenet. Tungan
al-långt triangulär, temmeligen mjuk, med lång fri
spets. Gälhinnan, som har 7 strålar, är
uuder-till förenad med den frän andra sidan, med fri
rand, som är obetydligt inskuren. Ögonen
runda, l lill l af hufvudels längd, allt efler
åldern, hafva ell sådant läge, all den linie, som
drages midt efter kroppen till öfverkäkens spets,
faller något öfver pupillens medelpunkt,
hvilken åter är belägen något framom halfva
hufvudlängden; afståmlet mellan båda ögonen iir
på äldre ungefär lika med en ögondiameter; på
yngre något kortare. NSsborrarne hafva sin
plats vid bakre tredjedelen af afståndet mellan
nosen och främre ögonranden; den bakre
öppningen, som vanligt, störst. Hela hufvudet är
med undantag af käkarne beläckl med fjäll,
hvilka likväl äro mindre än de som bekläda
kroppen. På äldre oeli medelåldrige exemplar
utgör hufvudels längd i af hela kroppslängden,
på mycket små är det något längre.
Kroppen är öfverallt beklädd med små och tunna
fjäll, som ligga mycket tätt och äro fasl
vidhäftade huden; desse synas likväl obetydligt,
förr än huden något torkat eller blifvit befriad
från slemmet. Sidolinien är alldeles lika
konstruerad som på Hvillingen, och gör samma
böjning uppål under andra ryggfenan.
Analöppningen , som är belägen något bakom första
tredjedelen af kroppslängden, sitter under
spetsen af bröstfenorna eller något bakom första
ryggfenans början. Bröslfenorna inlaga, dä man
mäter från öfre rotfästet, halfva kroppshöjden;
äro i spetsen afruildade och beslå af 2:ne enkla,
samt 16 delade strålar; hela roten är fjällbelagd.
Bukfenorna äro mycket små, och räcka med sin
.spels något öfver halfva afståndet till
analöppningen; de silta någol framom bröstfenorna;
beslå af 6 strålar, af hvilka blott den första är
enkel, de öfriga i spetsen greniga; ingen af dessa
strålar har fri, utskjutande spets, och 3:dje
strålen är den längsta. De 3:ne ryggfenorna äro
på vanligt sätt konstruerade, temmeligen tjocka;

den första är nästan triangulär, med 11 lill 13
strålar, af dem de 2:ne första enkla men med
mjuka spetsar; den 3:dje eller 4:de strålen
längst; hela human är ganska fint fjällbelagd
ända mot spetsen. Den 2:dra fenan har 17
till 20 strålar, den första enkel, den 2:dra och
3:djc längst; hinnan fjällbelagd. Tredje
ryggfenan har 10 till 18 strålar, af dem de 3:ne
första enkla, den 3:dje längst; hinnan fjällbelagd.
Första analfenan är af alla den längsta, har 29
Lill 31 strålar, af hvilka 3:dje och 8:de äro de
längsta, de 6 första enkla. Den 2:dra analfenan
har 18 till 19 strålar, de 4 första enkla, den 5:le
längst. Båda dessa fenor hafva hinnan
fjällbeklädd. Stjertfenan är i spetsen alldeles tvär
då den utbredes, men annars något inskuren;
den är helt och hållet beklädd med fina ljäll.

Färgen, ehuru mycket varierande, är
ganska karakteristisk för Lyrlorsken. Ryggen iir af
en mörk olivbrun färg, som genom en skarp
gräns, hvilken sträcker sig från gälöppniugens
öfre vik lill öfre tredjedelen af stjertfenroten i
rak linie, såsom dragen efter cn linial, myckel
afbryter mot bukens och sidornas silfvergråa
färg. På denna botten utbreder sig elt
stor-maskigt irreguliert nät af en mörk brandgul
färg, som på olika individer är olika anlagdt,
ömsom dunklare, ömsom tydligare, än mera
sammanhängande, än åler blott genom fläckar
antydt. 1 allmänhet finner man det på
medel-åldriga exemplar sådant som figuren visar, på
yngre mycket ljusare och tydligare, |>å äldre
deremol blott spår deraf; och efler döden
försvinner det. Alla fenorna hafva en brun färg
och de på ryggen äro prydde med mer eller
mindre tydliga brandgula band eller fläckar.
Bukfenorna hafva i synnerhet |>å yngre
exemplar en brandgulaktig färg. lris är
silfverfär-gad med en temmeligen bred gulbrun ring,
innanför hvilken närmast pupillen cn helt smal
ljusare ring finnes.

Bukkavitelen sträcker sig lika långt bakom
som framom analöppningen. Bukhinnan
silfver-färgad. Simblåsan mycket lång och längre än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free