Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tistefiskerij cllor som den äfven på andra
trakter kallas: Teistefiskerij allt efler de olika
provinciela benämningarna på Grisslarij Urta
grylle j liar af denna fogel sitt namn, emedan
lian utgör en af de smärre fiskar, li vilka tieiia
Tisten till föda. Den kallas äfven SvärUJisk
för sin kroppsform, och i Norrige bär den efler
Ströms uppgift namnet Tangbrosme. Den
förekommer längs efter Norska och Bohuslänska
kusterna, äfven i Kaltegat, Öresund till och
med i Östersjön; dock är den i sistnämde
vatten på vår kust ännu ej träffad så högt upp
som i Mörkö skärgård. Som den lefver städse
spridd på bollen hlaiul slenar och lång och vet
att skickligt dölja sig, fångas den mera
sparsamt. Den vistas på ett mera grundt vatten,
livarföre den på sådane kuster, der en
märkligare ebb infaller, ofla blir qvarlemnad i smärre
hålor der vatten stadnar, och är vid sådana
tillfällen lättast alt ertappa. Den är särdeles
seglifvad och kan ganska länge ligga öfver
vattnet, innan lian dör. Dess rörelser äro ytterst
energiska, då man bjuder Lill alt laga den,
annars rörer den sig mera långsamt och
slingrande. Man ser den sällan ligga utsträckt, utan
vanligtvis mer eller mindre vågformigt böjd
eller lill och med liksom hopviken; deraflåter
det förklara sig, att denna fisk så ofta träffas
inkrupen uti loma musselskal, med livilka lian
icke så sällan upphämtas från botten, i
synnerhet viil ostronfiske. Dess föda synes vara
förnämligast crustacéer eller mollusker, åtminstone
trällas deraf flera lemningar i magen. I slulel
af October finner man fylld äggsäck hos honan
och svälda testiklar hos hannen, hvaraf följer,
att fiskens lektid inträffar i denna månad eller
kanske något sednare. Del är också vid denna
tid, som de flesta fångas i Bohuslän, bland
andra fiskar i Vad. En och annan erliålles
äfven vid andra årslider. Som Tistefisken icke
är till någon nytta för fiskaren, lemnas åt
densamma ingen uppmärksamhet. Till föda
begagnas den ej.
Pl. 25. Fig. 2.
Långbarn, Clinus maculatus Fr.
Artm. Bröstfenornas nedre strålar längre än de öfriga, med fria spetsar;
sljertfe-nan i spetsen tvär, något rundad; 36 strålar i analfenan och omkring 6o i ryggfenan.
Synonymi. Clinus maculatuSj Fbies. Kongl. Vet. Acad. Ilandl. Ar 1837.
Bf. 59—61; Af. 36; Brf. 15; Bf. 6 (?); Stf. 13.
Alla exemplar vi erhållit af denna, i sed- kant, samt en längsgående insänkning midl cf-
naste åren upptäckta fiskart, hafva hållit en ler sidorna; kroppens största höjd utgör blott
langd mellan 6 och 7 tum. Kroppen långlagd, — till T‘B af hela kroppslängden, och bredden
nära jembred, blott småningom afsmalnande nära l af höjden, llufvudet, som utgör ’É af
åt stjerten, måttligt sammantryckt efler hela hela längden, är äfven svagt afkullradt, samt
sin längd, med bred afiundad rygg och buk- någol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
