- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
110

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strålen (på somliga exemplar (len 10:de i
ordningen på andra den ll:te) utlöper helt hastigt
ett långt stycke, nära J af de förra strålarnes
längd, utöfver fenhinnans rand och är af alla den
längsta; de följande 4- å 5 gradvis kortare,
hafva enahanda beskaffenhet som den sistnämde
och äro alla enkelt klufna i spetsen; då fenan
är sammanfallen, har den en sned lausettförm,
ungelär af hufvudels längd, och ligger i en
direktion snedt uppåt. Bukfenorna, som sitta ett
slycke framom bröstfenorna, nära intill
hvarandra, äro smala, nästan jembreda, af
underkäkens längd; synas bloll bestå hvardera af 2:ne
tätt förenade strålar, men, under loupe belraklade
synas de sammansatte af flere; vi hafva tyckt
oss kunna räkna 6. — Stjertfenan håller en längd
nästan lika med kroppens höjd, ar i spetsen
ul-vidgad, rundadt tvärhuggen och består af 11
delade strålar samt en enkel å ömse sidor, att ej
räkna några mindre och kortare strålar, som
finnas vid sjellVa roten.

Kroppen har cn smutsgulaktig färg,
mörkare ofvan och ljusare nedan, tecknad utefter
sidorna öfver sidolinien med flera större
oregelbundna gulaktigt bruna fläckar, hvilka hafva en
mörkbrun kant. Häraf uppstår liksom flera, dels
afbrutna, dels med hvaraudra sammanflytande
mörka ringar; vanligtvis finner man öfver sjelfva
ryggkanten 5 till 6 större och mörkare fläckar,
som få utseende af tvärband. Längs utmed
sidolinien finnes en rad med mindre runda och
ljusare fläckar och äfven under denna linie
synes dunkla spår lill dylika. Hufvudet har
samma grundfärg som kroppen, men sidorna
draga mera i gult och helt dunkla fläckar äro
antydda på öfra delen af hufvudet.
Irisärhvit-aktig, med en bred ring, ofvan brun, under
något rödlätt. Ryggfenan är blek, något dragande
i gult, tecknad med 9 å 11 snedt uppifråii och
bakåt löpande, vågiga rader af små runda bruna
fläckar, som sitta på strålarne. Anal- och
Bukfenorna äro bleka, olläckade. Sljerl- och
bröstfenorna deremot hafva smärre fläckar på slrå-

larne, som bilda några mer eller mindre tydliga
tvärband öfver dessa fenor.

Lefvern har en blekbrun färg, är i spetsen
delad i 2:ne flikar, antingen lika stora, eller den
venslra något längre, och räcker lill bottnen af
magen; den är ofvan konkaf och omlindar
matstrupen, magen och pylorus. Gallblåsan är helt
liten, knapl större än elt så kalladi Canarilrö,
har sin plals ofvan emellan lefverns flikar.
Matstrupen är mycket kort; magen liten, med säck,
nedre magmunnen således vid sidan,
uppstigande, försedd med 3:nc korta, koniska blindsäckar.
Tarmen är lemligen lång, gör straxt framom nedre
magmunnen sin första böjning; bakåt och bakom
bottnen af magen bildar den en liten slinga,
hvarefter den nedgår och gör cn helt obetydlig
böjning vid anus. Simbläsa saknas. Urinblåsan
är lång, smal och genomskinlig. Hos hannen
finnas 2:ne aflånga, trinda, sinsemellan förenade
tesliklar och honan liar en enda äggstock,
lemligen stor och valsformig, mot lektiden fylld af
livita romkorn, stora som vallmofrön.

Demia lilla Fisk, for fiskaren utan värde,
för Ichthyologen af så mycket större, är så vidt
oss är bekant, endast träffad \id Bohuslänska
kusten, der den upptäcktes år 1S35 för första
gången, och har sedermera under hvarje af de
derpå följande åren blifvit återträffad i
October, November och December månader. Den
synes vistas på djupare vallen de öfriga tiderna af
året och blott under sin lektid, som infaller de
närade månaderna, söka grundare stränder. Som
den aldrig fångas i någon mängd, utan blotl en
och annan i hvarje vadkast, är mer än
sannolikt, alt den äfven under lekliden ej förenar sig
i större stim, ulan parvis förrältar
fortplantningen. Den är, nyss upphämtad, mycket liflig
och gör i början, då han insläppes i etl kärl med
vatten, våldsamma försök alt befria sig, och
hoppar dervid ofta öfver brädden. Den är som
närslägtade fiskar mycket seglifvad och kan flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free