Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na: dc iiro näira lika stora, silla pä högra sidan,
det öfre knapt med i del bakom det undre;
detla sednares längd är något större än dess
af-ständ frän nosspetsen, och dess bakre kant ligger
vid ? af hufvudels största längd. Den inre
sidan af hvardera ögat, som ligger närmare det
andra, är ganska starkl upphöjd, så att iris
närmar sig lill ett vertikalt läge och pupillerna iiro
riktade åt motsatte håll. Härigenom kunna
Flundrorne se åt båda sidor, då dc ligga med
blindsidan emot bottnen. Ögonskillnaden bildar
en smal, upphöjd köl, som förlorar sig bakåt.
Näsborrarne ligga alläigsnade från käkarne, snedt
framför ögonen. De som tillhöra blindsidan
ligga vid dennas ryggkant, midtför ryggfenans
lrämre iinda. De äro på båda sidor dubbla, den
främre försedd med eu smal lmdpapill. Sådaue
äro de hos alla Flundror utom hos Tungorna.
Munnen iir ganska stor, hvarigenom denna art
skiljer sig från de öfriga skäddorna: öfverkäken
iir, liksom hos Ilällellundran och Varen, sä lång,
att den, uppböjd öfver ögat, skulle räeka lill
deltas bakre kant. Tänderne äro kiigellika,
särdeles ofvanlill spetsiga, temligen små, sillande i
en enkel, något oordentlig rad, med mellanrum
al eu tands bredd. På ögonsidan äro de
inåt-böjda och mindre, men finnas långsåt båda
käkarne utom i bakersta delen af den undre. —
Den hudfåll, som hos cn stor del fiskar utgår
frän öfverkäkens inre sida, iir hos denna art
såsom hos alla Flundror ganska bred, öfveralll,
äfven framtill fri, och har någon likhet med ett
gomsegel. Gällocket iir, såsom vanligt, fritt
upp-öfver bröstfenan och öfver sjelfva lockets bakre
vinkel. Gälhinnan iir i kanten mindre
tillbaka-vikeu än hos de flesta andra Flundror. Den har,
hos denna enda bland de skandinaviska arterne,
8 strålar, nemligen 7 stora, något plattryck ta,
på hvarje sida, och dessutom elt par små, Lätt
hopliggande, i midten.
Sidolinien iir lill större delen alldeles riit,
men dess främre i bildar öfver bukcavitelen en
ganska svag böjning uppåt. Tarmöppningen
sitter i buk-kanten midlunder gällockets bakre v in-
kel, vänd emot blindsidan. Jemle dess bakre
kant, men inpå ögonsidan, finnes en lilen vårta
med öppning för uringängen. Detsamma
återfinnes hos alla Flundror utom Hälieflundran,
som i likhet med de öfriga fiskarne har
uringångens öppning bakuti sjelfva anus.
Ryggfenau har 78—83 (enligt andras
uppgift ända lill 85) strålar; den iir midtpå så hög
som 1 af af kroppsbredden och aftager småningom
mot båda ändar. Hvarje stråle har en enkel rad
af temligen stora fjäll, hvilka pä ögonsidan äro
tagg-kanlade såsom kroppens. Liksom hos alla
skiiddorna iiro strålarne enkla; de börja
någotin-å blindsidan, midtför ölre ögal och sluta ett
ingre stycke från stjertfenan; då de nedfällas
böja de sig åt blindsidan: de bakre hafva cn
öfver vägande tendens alt liigga sig framåt, så att
de liksom möta de främre vid fenans högsta del,
Ii vilket iir eget lör Flundrorna och särdeles
skäddorna, men iaktta ges cj hos Tungorna (Solen:).
Analfenan börjar ett stycke bakom anus,
under roten af bröslfenan, och iir, såsom alltid,
lika ined ryggfenan lill form och utsträckning
bakåt. Den har t>4 lill G6 strålar.
Stjertfenans bakre kant bildar midtpå en
trubbig men tydlig, utskjutande vinkel. Denna
fena har 18 strålar, hvaraf ofvan och nedan 2
iiro kortare än de öfriga och enkla. De
ålerstå-ende 14 äro blott en gång klufne, liksom hos
alla skiiddor, och kunna, såsom hos alla
(lund-ror utom Hiilleilundrorne, cj mycket utbredas
från h varandra.
Bröslfenan bar på ögonsidan 10 a 11
strålar, som deri afvika från de Sfrige arternes, att
de äro enkla; på blindsidan finnas 9 ä 10
två-klafna strålar. Man finner så väl 10 strålar på
båda sidorne som 11 på den ena och 9 på den
andra. På ögonsidan iir fenan något längre än
halfva hufvudet, med andra eller tredje strålen
längst; på blindsidan är den betydligen kortare
med 5:le och 6:te strålarne längst.
Bukfenorne äro till form och storlek lika på
båda sidor: rundade med C enkla slrålar, hvaraf
den 4:de och 5:te längst. De silla strax fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
