- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
144

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gör aldrig några längre utflyttningar, utan
håller sig beständigt pfi den trakt der hon är född,
så framt icke tillfälliga händelser tvinga henne
att förändra uppehållsort. Denna medfödda
tröghet gör, att hon icke är mycket snarskrämd och
att hon alltid tror sig säker, när hon nedkrupit
i bottnens gyttja eller strandens gräs. Då hon
någon gång uppstiger i vattnet, hvilket sällan
sker, så framt hon icke dillockas af solvärmen,
är hon likväl skygg, och flyr hastigt för buller;
tager då genaste vägen till bottnen, der hon
söker ett säkert ställe, från hvilket hon sedan icke
lätt drilves. Dess rörelser i vattnet äro lilliga
och hastiga, ehuru icke ulhållande. Lektiden
inträffar några dagar förr eller sednare efter liiget
af den ort, der hon uppehåller sig. I det
med-lersta Sverige infaller den i Juni, omkring
midsommar, då vackra och varma dagar inträffa.
De lekande fiskarne uppstiga då mot grunda
stränder, der leken ans tä lies bland gräs, och fortgår
flere dagar på det sättet, alt de sanda sig i täta
skaror, röra sig häftigt om hvarandra, uppsticka
då och då nosen öfver vattenytan och Icmna på
den en luflblåsa, som, då den sönderspricker,
gifver ifrån sig en svag smäll. Häraf
uppkommer elt sorl, likt det från eu kokande gryta.
Rommen afsältes på bottnens gräs och kläckes

fort, då väderleken är gynnande. Ynglet växer
icke särdeles fort; men blir snart allingslört. När
lill denna egenskap alt tidigt kunna fortplanta
sitt slägte, lägges den, att honans rommsäckar,
i jemförelse med fisken, äro stora och
romm-korneu deremot små, följer att denna lisk
fortplantar sig starkt. Den förmodan, alt Rudan
skulle leka flere gånger om året, härleder sig
deraf, att, under Juli och Augusti månader, då
lugna och vackra dagar inträffa, stimma Rudorna
alldeles på lika sätt som då de leka. Rudan är
en storätare och lefver af insekter, maskar, gräs
och gyttja. Hon är en af de mest seglifvade
fiskar. Köttet räknas lill läckerheter, hvartill
anrättningen likväl hufvudsakligen bidrager. De
Rudoi’ som hämtas från klart valten och äro
stora i äro visserligen smakligast; men de som
fiskas i dyiga sjöar och äro små, hafva alllid eu
mer och mindre slark dysmak och äro dessutom
beniga.

Rudan fångas allmännast i ryssior (19) fås
äfven på läggnät (5) under lek liden, och tages ofla
på skottnät (29), då likväl vattnet bör vara
grumligt, emedan hon i annat fall sällan låter drifva
sig på nätet, ulan nedbäddar sig i gyltjau.

C. U. K

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free