Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 33.
Kummel. Merluccius vulgaris Flem. *).
Artm. Underkäken längre, bukfenorna trubbigt rundade, nästan lika stora med
bröstfenorne; stjerten tvär, (hopfälld synes den inskuren).
Rfn. 10 å 11; 37 ä 3g; Anfn. 37 a 38; brfn. i4; tfn. 7-
Synonymi. Gadus N:o 8 Artedi Genera, p. 22. — Syn. p. 36. — G. Merluccius L. S. N. xn, I p. 439; —
Fn. Sv. ed. 2 N:o 314. — Retzii Fn. Sv. p. 321. — Bloch Ausl. Fische 2 p. 94 pl. 154. — Hollberg Götheb.
sällsk. nya Ilandl. 5 p. 38, m. lig. — Nilsson Synopsis p. 44. — Schagerström Phys. Sällsk. Tidskrift Lund
1838 p. 302. — Mcluccius vulgaris Fleming Brit. Anim. p. 195. — Yarreli, Br. Fishes 2, p. 177. — Lysing
Ström. Söndm. 1 p. 295. — Mcrlu Duhamel Traite’ des Peclies 2, secl. I p. 141, pl. 24.
Ann\. Linnés något oriktiga beskrifning i Fauna Svecica, på rygg oeli analfenorna, synes vara felaktigt
antecknad ur Willoijghbys noggranna beskrifning (Hist. Pise. p. 174). — Blochs uppgift, att samma fenor hade
enkla strålar, är tydligen föranledd af Duha.mels figur. Den besynnerliga uppgiften bos många författare,
att bukfenorna äro spetsiga, synes äfven hafva uppkommit genom beskrifning efter plancher, ty endast de
af Willoughby oeli Yarrell gifna figurerna visa formen af en hoplagd trubbig bukfena; alla andra visa den
spetsig. Då man läser detsamma hos Brunniciie (Iclit. Mass p. 21), jemte orden ”p. eaudalis rotundata”,
och "caput supra in fossulam acutangularem depressum,” kunde man vara frestad att förmoda någon
olikhet mellan medelhafvets och nordsjöns G. Merluccius, livilket åter motsäges af Duhamels försäkran om
deras likhet, och af den öfriga tydliga öfverensstammelsen hos både figurer och beskrifningar. — AuYarrells
högst afvikande uppgift på rygg- och anal-strålarnes antal (”2:dra rfn 29; Anf. 21”) uppkommit genom
fel-skrifning, eller genom monstrositet hos det exemplar han beskrifvit, synes tydligen af den noggranna
öf-verensstämmelsen mellan alla andra originella uppgifter. Den isländska af Fader beskrifna G. Merluccius
måste vara en annan art än vår, då den skall hafva underkäken kortare, ett vida större antal fenstrålar
samt ett par fria strålar midti rygg- och anal fenan. Den Öfriga beskrifningen visar tillräckligt, att det är
fråga om en art af Genus Merluccius. O. Fabricius aufor en Gadus Merluccius vid Grönland, men den har
sedan ej blifvit återfunnen der, enligt Reiniiardts Iclit. Bidrag till den Grönl. Fauna.
Uti den allmänna öfversigten af Torsk- i mångfaldigt dubbel rad stående (kardlika)
famillen, p. 77, är redan slägtet Merluccius an- tänder.
fordt såsom skildL från Gadus, samt i korthet Kummeln blir ofta 4 fot lång, men dess
definieradt. Det utmärker sig vidare, och buf- vanliga, nu förekommande storlek vid våra ku-
vu dsak ligen, genom sina stora, i nästan enkel ster är 2 å 3 fot. Utländska författare uppgifva
rad stående tänder. Alla andra afdelningar af ända lill 6 fots längd. Följande beskrifning är
Torskfamiljen hafva små, någorlunda jemnslora, gjord efter 3 i sprit förvarade exemplar, hvaraf
*) På pl. 33, soui redan mera än två års tid legat, färdig, har blifvit utsatt namnet M. argentatus; men då
arten, ända sedan 1828, af de engelske faunisterne erhållit elt bestämdt namn, måste detta numera
bibehållas. Namnet argentatus bör (enl. Fader Isl. 90) tillkomma den isländska arten, ifall den verkligeu är
åtskild. C. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
