Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från alla våra öfriga torskarter, hvilka hafva
bukfenorna tillspetsade genom långa mjuka ändar
från några af strälarne, som skjuta utom hinnan.
Detta anföres äfven af Cuvier såsom
hufvudsak-lig karakter för torsk-familjen.
Första ryggfenan börjar helt nära bakom
bröstfenans rot. Den är nära 3-kanlig med 10
å 11 strålar, den första enkel, så lång som §
af den andra, hvilken är längst och liksom de
följande dubbelt 2-klufven. De sista äro så små
att de lätt öfverses.
Andra ryggfenan börjar efter ett mellanrum,
svarande mot 2 strålar, och har 37 å 39
strålar hvaraf de fleste äro dubbelt 2 klufne. De
första 22 (eller 21) utgöra en nära jemnhög,
bakåt föga lägre fena; hvarje stråles spets bildar
en liten plattad llik utom hinnan. De derpå
följande 17—18 stå ej utom hinnan, som bildar
en jemt rundad, betydligt högre del af fenan.
Den första af dessa sednare strålar är nästan
enkel, blott i spetsen obetydligt klufvcn, oeh de 2
följande äro det föga mera. Dessa 3 bli gradvis
högre; de 6 derpå följande äro nära lika, de
sista hastigt aftagande. Hinnan blir vid slutet af
första delen ganska tunn och skör; i andra
delen vida lastare. Allt visar alt denna fena
egentligen består af två, som hafva olika struktur,
cch båda börja, såsom vanligt, med kortare,
enklare strålar.
Analfenan har fullkomligt lika struktur som
2:dra ryggfenan, med 22 strålar i första, och
15 h 1(3 i andra delen ®). Den första strålen
är ganska kort, de 2 följande gradvis längre.
Stjertfenan har de medlcrsla strålarne något
kortare, så att bakre kanten, då fenan utbredes
blir alldeles rät. Mellan båda vfnklarne ligga
17 å 20 tjocka, dubbelt klufne strålar, och utom
dom, på hvardera sidan 6—8, som äro gradvis
kortare, och tält hop vuxne; de yttersta äro
otydliga. Slrålarnes antal kan alltså uppgå tiil 36,
kanske mera; på ett exemplar räknar jag blott
29, nemligen 6, 17, 6.
Färgen är silfvergrå, på ryggen svartgrå.
Lefvande skall fisken vara ganska blank, hvilket
måhända gifvit anledning till det norrska namnet
Ljs/ng. Greker och Romare hade elt helt
annat begrepp derom, ty de benämde denna fisk
åsnan (Grek. Ovctr, Lat. Asellus’), efter dess grå,
bland medelhafsfiskarne oansenliga färg. Detta
namn qvarstår ännu i fiskens benämning på
Sardinien: Nuse/lo. Iris är äfven silfvergrå; på
den lefvande fisken, ofvanlill, med en anstrykning
af guldfärg. En liten svarlaklig fläck finnes vid
O O ö t ,
bröstfenans rot. Munnen är inuti svarlaktig.
Inre delar. Elier den ganska korta och
vida matstrupen följer en stor, säcklik,
tjockväg-gad mage, som då den är tom drager sig
tillhopa med skrynklad inre yla och ett veck vid
den blinda ändan. Tarmen, som utgår från
sidan af magens öfre ända, är smal, kort, och göi
blott 2 böjningar. Den liar strax vid sin
böljan en enda ganska kort blindtarm, i formalen
liten rundad sidopåse af lika vidd med sjelfva
tarmen och inuti försedd med tvärgående fållor.
Lefvern slor, hos spritlagde exemplar rödgul
(hos färska hvitgrå, enligt Duhamel och
Iloi.i,-uerg); liögra loben vida mindre, under lill
föl-sedd med grön gallblåsa. Äggsäckarne äro 2.
med gemensam öppning till cloaken, bakom
tarmens öppning. Hoi.i.berg uppskattar äggens
antal hos en större hona till 2 millioner.
Sim-blåsan är slor, ganska fast och hård, med
liga-inenter tält fästad vid vertebrernes Ivärutskott och
vid refbenen ofvanfbr tarmkanalen m. m., så att
den skiljer dessa delar från de, öfverst under
ryggraden, liggande njurarne. Hela bukhinnan
är svart.
*) Mcrlnccius kan således anses hafva 3 ryggfenor samt 2 analfenor, och del skulle ej vara någon slor
afvu-kelse, om en art af detta slägte träffades, som liade dem alla åtskilda, hvilket äfven, i fall Faders
hcskril-ning är riklig, tyckes inträffa med den Isländska arten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
