Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Labrus eterulms Ascax. Icones, XII (1772). — Risso Icht. du Nice, som äfven upptager den under namnen L.
mixtus och variegatus.
L. lineatus Pcnn. .Nilsson Synopsis p. 74 (men ej L. lineatus Yarrell, efter Dosovah).
L. vetula Bloch, Ausi. Fisehe tab. 293.
L. variegatus Gmelis Sy st. Nat. p. 1294. — Yarrell Br. Fishes I p. 281. (Y. beskrifver denna fisk alldeles röd
med blåa långs-linier, men något mörkare på ryggen, liksom L. lineatus hos Risso).
$. Labrus carneus Ascan. Ic. XIII. — Block. Ausl. Fisehe tab. 209. — Muller prodr. p. 46. — Nilsso*
Synops. p. 75. — Yarrell Br. F. I p. 286. — L. rostratus (Bergnäbba), Ström Trondhj. Selsk. Nye Skr. I, p.
145 (1784). — L> trimaculatus Penn. Bisso Icht. de Nice p. 19. — Valencieknes II. n. des Poiss. vol. 13. —L.
exoletus var (j L. carneus Retzius Fauna Sv. p. 335. (R. har tydligen ej känt hannen, men följt Mullers
origtiga uppgift i Prodromus, hvarest den förblandas med L. exoletus).
Denna fisk uppnår vanligen en längd af 12
till 14 tum; honan tyckes dock alltid förblifva
något mindre än hannen, och torde knappt
öf-verstiga en fots längd. Hufvudets längd till
spetsen al’ gälloeket innehålles jämt 3 gånger i
kroppens längd utom stjertfenan, och denna har
ungeiär 4 af hufvudets iängd. Kroppsformen är
smalare än hos vära öfriga arter, så att största
höjden, som är ungelar lika vid hela främre
hälften af ryggfenan, iunehålles 4j ä 4i gång i hela
längden med inberäknad stjertfeiia. Särdeles
utmärkt är nosens långdrägna form; den är ofvan
och nedan lika tillspetsad, med rätlinig profd,
och så utdragen, att den bildar en mindre
vinkel äu uti eu liksitlig triangel, då käkarne äro
slulne; räta afståndet från ögat till läppspetsen
är något större än hufvudets höjd vid samma
ställe. Iliilvudet är något hoptryckt, ofvan på
tvären rundadt. Kroppen är ämm mera
hoptryckt; dess tjocklek utgör v. p. i af höjden.
Ögat omslules tätt af orbitas tilltryckta,
tunna hudkanl; dess diameter utgör J af
afståndet från läppspetsen. Pupillen är ej fullt rund,
något longitudinell. jSiasborrarne ganska små,
såsom nåls tyng; de båda öppuingarne långt
åtskilde; den bakre ligger tätt invid främre
ögonvrån; den främre vid i mellan öga och nosspets,
försedd med eu liten rörformig hinnkant.
Munnen är större än på våra öfriga arter;
den upptager hälften af afståndet från ögat lill
läppspetsen, men hudvecken sträcka sig ännu
något längre tillbaka. Käkarne äro lika. Liip-
parne äro större än på de öfriga arterna, i
synnerhet är den öfre mera framåt sträckt. Den
är på hela undra sidan tätt beklädd af fina
pa-piller och tält veckad, liksom den stora,
nedböjda sidolliken af underläppen.
Mellankäksbe-nel är föga rörligt, ganska stort, och bildar hela
käk-kanten. Öfverkäksbenet är deremot litet och
doldt under huden. Underkäkens ledgång är
belägen midt under främre näsborren. Tätiderne
äro såsom vanligt tjocka, kägellika, stående i
enkel rad, de främre större, något framåt-böjda
och krökta. Mellersta paret i underkäken något
mindre än det näsLlöljande; i öfverkäken störst
af alla. På hvardera sidan finnas ofvan 13,
nedan 16, eller något färre tänder; de 5 bakre
ofvan och nedan temligen små. Innanför denna
rad finnes en annan, irregulier men enkel och
fullständig rad af ganska små men tjocka
tänder, som på en lefvande fisk fullkomligt döljes
under munnens hud. Ossa pharyngea äro tätt
besatte med cylindriska, räta, trubbiga tänder.
Vomcr, gombenen och lungan släta, och käkarnes
inre hudveck slort, såsom på alla Labri.
Gälhinnan är såsom hos de öfriga arterna
stor, omgilvande svalg-trakten med en bred, fri
kant, och försedd med 5 smala, föga böjda
strålar. Gällocken äro klufna ända till sidolinien,
och skilja sig från de öfriga arternes genom bakre
kanten, som, med afräkning af den korta, tunna
och rundade spetsen, är nästan lodrät.
Förlockets bakre kant är vanligtvis otandad; men på
några exemplar, i synnerhet honor, synes den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
