Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma hos hvilka den mörka färgen aldrig
utbildas, ocli som till (blje deraf alltid förblifva
lika honorna. Beskrifningarne af blå honor
kunna gifva anledning till den förmodan, att honor
någongång, i de varmare klimaterne antaga
hannens färger, hvilket vi doek hittills ej erfarit vid
Sveriges kust.
Blåsnultran finnes vid alla hafskuster af
Europa med undantag af kalla zonen och
öster-sjön. Vid Norrige förekommer den änuu vid 62°
nordlig latitud (enl. Stuöm), men huru långt den
vistas åt norr der i från är obekant. Vid
Finnmarken trälfas hvarken denna eller någon annan
art af slägtet Labrus, enligt de iakttagelser som
Lovén och jag sjelf haft tillfälle att göra. Vid
Svenska kusten förekommer den endast uti
Bohusläns skärgård, hvarest den ej hörer till de
allmännare arterna. 1 Sundet och inåt Östersjön
har den aldrig veterligen blifvit funnen. Vid
Britannien och Frankrike, samt i hela
medcl-hafvet är den ej sällsynt; på Riksmuseum i
Stockholm förvaras exemplar från Bosphoreu,
hemsände af D:r Hedenborg, hvilka fullkomligt likna
dem som fås vid vår kust. Vid Island och
Grönland har den ej blifvit funnen. — Labrus
mixtus är, liksom hela slägtet, en verklig
skärgårds-fisk, som endast lefver tätt invid klippiga eller
branta och steniga stränder. Vid låga,
långgrunda och sandiga stränder synes den ej
förekomma. Men äfven inom skärgården tyckes denna
art blott hälla sig vid vissa inskränkta lokaler.
I hela trakten af Lysekil, utanför Uddevalla,
skall den endast träffas vid de så kallade
Flat-holmarne, hvarest ett litet skär, som fått nam-
net Snultreskär , lärer vara dess egentliga till—
liållsort, i sällskap med alla de öfriga fyra
skandinaviska arterna. Blåsnultran uppehåller sig om
sommaren vid 5—10 famnars djup, bland
klippor och stenar, men tyckes om vintern gå ned
på ännu större djup; åtminstone lyckades det ej
Fries och Wright all erhålla någon under den
kalla årstiden, och i Yarrei.i.s arbete anlöres
detsamma. Den föder sig af musslor och allabanda
sjödjur, i synnerhet cruslaceer. I magen på en
12 tums läng hona, från det nyss omtalade
Snultreskär, som jag den 16 Juli hade
tillfälle alt se lefvande, funnos lemningar af flera
olika crustaee-arter, och en nästan hel,
tums-bred Portunus, samt några fjäll, fenor och
ver-tebrer af småfisk. Den hade ganska små
rom-säckar, som endast innehöllo fina nybildade ägg,
hvaraf synes, att de redan voro ullömde, och alt
lektiden måste inträffa före midsommar, men de
närmare omsLändighcternc clervid äro mig
obekanta. Denna fisk har hvilt och fast kolt, som
skall vara ganska välsmakande, men hos oss
begagnas denna liksom de öfriga Snultre-arterue
sällan till föda. I Bohuslän kallas hannen,
liksom i Norrige, Blåstål; honan benämnes der
Rödnäbba. De ofvan anförda Norrska författare
kalla hannen dessutom Blaaskal, och Blaastak;
honan heter i Ströms arbete Bergnäbbu, i Ascanii,
Sud.ern.aal. Nilsson anförer dessutom namnen
Rödsnäcka och Sypiga för honan. Denna art
kan lätt fiskas på krok, och erhålles tillfälligtvis
i not eller vad, men eltersökes ej af fiskare vid
våra kuster.
C. J. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
