Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hårfina korta cirrhi. Alla fenornas strålar,
bukfenornas undantagne, äro fjällbe täckta till nära
fenranden. Sidolinien rät, ligger ryggen något,
eliuru obetydligt närmare. Anus ligger mycket
långt fram mellan bukfenorna.
Ryggfenan låg, bågformig, börjar framför
öfre ögat, nästan i nosspetsen, ocli sträcker sig
till stjertfenans bas; har 72 till 8(5 delade
strålar, alla böjde bakåt med inom fenhuden
liggande spetsar, som kröka sig åt blindsidan.
Analfenan har alldeles lika form med
ryggfenan, börjar tätt invid anus, under och något
framför roten af bröstfenorna och upphör under
slutet af ryggfenan, samt har 6J till 69 strålar,
lika ryggfenans.
Bröstfenorna små, hafva 7 strålar, den l:a
hel, de 5 följande i spetsen delade, den
7:deeller sista delad till roten så djupt, att denna stråle
lätt kan räknas för tvenne.
Bukfenorna mycket små med 5 strålar, den
första och sista hel, de öfriga i spetsen delade.
Stjerlfenan afrundad har 13 greniga strålar utom
de smärre på sidorna.
Färgen på öfra sidan brun med mörkt
gråbrun marmorering, fenorna något ljusare;
bröst-fenan på öfre sidan, i spetsen mörk, nästan svart.
Fjällen äro i kanten svarta, hvaraf kroppen
synes rutig. Undersidan hvit, sällan bruufläckig,
men har nästan alltid en större brun fläck vid
stjertfenan. Den hvita färgen rodnar då tisken
är död. Iris mörkt messingsgul, pupillen grön;
blånar efter döden.
Bukhålan lång, intager halfva kroppens längd.
Tarmkanalen likaledes lång utan betydlig
utvidgning, har 5 böjningar; i längd lika med 2i gång
hela kroppslängden. Mjelten platt, trekantig.
Gall-blåsan stor, mörkgrön. Lefvern stor, mörkröd
och afrundad, utan lober. Roram- och
mjölksäckarna långa; rommkornen mycket tina. Njurarna
stora, mörkröda ligga pä blindsidan.
Tungarij som på de flesta orter kallas Sula,
hvarifrån dess latinska namn synes härleda sig,
förekommer allmänt i Nordsjön utåt Sveriges
vestra kust och skall äfven intränga i Sundet. Uti
Östersjön, åtminstone i östra skärgården, finnes
den icke. På de ställen der hon finnes,
förekommer hon endast i spridda individer, aldrig i
mängd. Hon förblandas ofta af fiskarena med
Lerflundran (Pl. Limandoides), som på några
orter äfven kallas Tunga. Dess lefnadssätt
öfver-ensstämmer hufvudsakligen med de öfriga
flundrornas. Hon vistas under sommaren på
sand-ellcr stenbotten och måttligt djup, om vintren
uppehåller hon sig i djupare vatten, dit hon
begifver sig tidigare än samslägtingarna. Dess
lektid anses inträffa under sommarmånaderna i
slutet af Maj eller början af Juni, efter
fiskarenas berättelse. Födan utgöres hufvudsakligen af
crustaceer, mindre mollusker och smärre fiskar;
hon säges äfven förtära andra fiskars rom.
Tungan fångas allmännast på Skäddegarn (45) bland
andra flunder-arter; sällan erhålles den på
Sladörj (42). Köttet är fast, hvitt och
välsmakande.
C. U. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
