- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
169

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

börjar tiitt invid slutet af den la, öfver början
af analfenan, ilr nästan jemnhög, har 6—7 hela
strålar, den l:a kortare än de 3 följande, som
äro lika långa och längst, alla meil spetsarna
inom fenhinnan. Bröstfenorna, som liafva sitt
faste tätt invid gälöppningen, äro stora, i
spelsen afrundade, med 15 —17 hela strålar.
Buk-fenorna, som aro belägnc något bakför
bröstfe-norna, hafva hvardera 3 strålar, af Ii vilka den
första är en taggslråle, nära fastad vid den
andra, som är hel med mjuk spels, hvilken
sträcker sig utom fenhinnan; den Iredje, lik den
andra, är längst. Analfenan vidtager under början
af andra ryggfenan och upphör inom slutet af
densamma, samt har 5—7 hela strålar. Stjertfenan
lång med afrundad spets och 11 hela strålar.

Färgen ofvan gråbrun, ryggen och sidorna
tecknade med vanligen 4, nästan svarta, stora
fläckar eller tvärband. Ilufvndet under och
buken hvita eller hvilgula, ollast ofläckade till
slutet af analfenan; mellan den och stjertfenan
(innas alllid några mer eller mindre tydliga,
gråbruna fläckar. Rygg- bröst- och stjerlfenorna
ljusgrå med mörka oregelbundna tvärfläckar och
punkter. Buk- och auullenorna samt
skfigglrå-darua hvila. Iris bronsfärgad med röda strålar,
som utgå från den gröna pupillen.

Granskas de inre delarna, .så befinncs
lef-vem liten, delad i tvenne lobcr, af hvilka den
ena ar mycket liten, den andra stor och i
satsen afrundad; matstrupen mycket kort; magen
likaledes korl, men bred och säckformig; 5 korta
och tjocka blindtarmar vid pylorus; tarmkanalen
gör 2 böjningar. Bukhålan upptager omkring |
af kroppens längd, nedstiger lika lingt bakom anus
som dess längd framföre. Äggstockarna stora,
intaga nästan hela bukhålans längd. Njurarnc aro
lika långa som bukhålan och ligga som
vanligt på sidorna om ryggraden. Simhlåsa saknas
alldeles.

Någon könskillnad har jag icke kunnat
an-lbra , emedan det icke lyckats mig, atL ihland

de många exemplar jag haft att undersöka, finna
en enda hanne.

Skägg-simpan förekommer mindre allmän
utåt hela Skandinaviens vestra kust I Östersjön,
om hon der linnes, är hon åtminstone högst
sällsynt, och säkert är, att hon aldrig förekommer

i medlersta delen af Östersjöns vestra skärgård.
Der hon finnes, uppehåller hon sig företrädesvis
på sandig och gräsig botten. Under
sommarmånaderna, från April till November, träffas
honorna på måttligt djupt vatten; mot vintren
draga de sig åt djupet. Hannarne äro högst
sällsynta, troligen duriore att dessa endast
under lektiden uppehålla sig på så grundt vatten,
att de äro åtkomliga med den notredskap, som
begagnas vid stränderna. I lefnadssätt, som i
yttre utseende, liknar den myckel Simporna.
Ilon uppehåller sig beständigt på bottnen, der
hon söker sin föda, som hufvudsakligen hestår
af smärre crustacéer. Lcktiden inträffar om
våren, i slutet af April eller början af Maj, efter
vårens tidigare eller sednare ankomst. Hvar
rommen afsättes, och huru den utbildas, är
ännu okändt. Afvelsamheten hos denna art är icke
stor. KnÖYER antager rommkornens antal hos en
fullväxt hona ti 11 omkring 3000, hvilket antal
är ringa i jemförelse med de flesta andra
fiskarters. All ungarna, efter samma författares
uppgift, skulle i September hafva uppnått en längd
af .’i;—4 tum, öfverensstämmer ieke med min
erfarenhet, emedan de individer jag erhållit om
våren sällan varit öfver 3-“4 tum. Jag tror
således att Skägg-simpan vid denna storlek redan
är ell år gammal. Under höslen har det ej
lyckats mig all erhålla några smärre individer. I
sillvad och ål-kupor långas Skägg-simpan
tillfälligtvis; men som hon icke användes till föda för
inenniskor, ieke en gång till agn för slörre fisk,
anställes för henne icke något särskildt fiske.
Köttet är hvitt, fast och välsmakande.

C. U. £

Skandinaviens Fiskar. Ilå fl. 8.

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free