Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverkäksbenet räcker långt bakom
raellank.be-net, midt under ögat. Underkäken ur plattad;
dess ledgång ligger något bakom ögat. Framtill
är den något litet kortare än den öfre. — De
ganska tättsiltande fina ocli spetsiga tänderna
bilda en bred, kaidlik (eller mångdubbel) rad
pä mellaiikäksbcnct ocli underkäken, samt ett
hallcirkelformigt band på vomer, men saknas
på gombenen. Iluden bildar intet veck i lorm
af gumsegel, såsom på Merlticcius. — De 4
paren gä/bugar äro inLill försedde med en dubbel
rad små knölar, utan spetsiga bihang, och
under gällocket finnes en lätt tydlig bigäls-frans.
Svalgbenen, som på bvardera sidan äro 2 ofvau
och ett nedan, äio tätt besatte med små
tänder. De visa sig tydligen vara utbildningar af
de sista gälbågarne. Gälhinnan innehåller 7
stora, tjocka, men föga plattade strålar; den ligger
obetäckt och är ganska stor, samt föga klufvcn
i medellinjen, hvarest den bildar ett bredt, fritt
liggande veck, tvärt öfver till andra sidan.
Gälöppningen är ganska stor. Tungan stor och köttig.
Kroppen är framom anus trind och
slorbu-kig, bakom den starkt inknipeu och hoptryckt.
Analöppningens bakre del inträffar vid halfva
kroppsläugden utom stjertfenan, och kroppens
vanliga höjd på nämnde ställe utgör i af
längden. Sidolinien som är bred och tydlig, men
föga intryckt, går från nacken, föga böjd, nära
ryggen; närmar sig kroppens medelhöjd bakom
anus, och utlöper rät i stjertspetsen. Sanitlige
Fenorne hafva mjuka, greniga, val skilda
strålar, klädde af tjock, fast, fint fjällig hud.
Första ryggfeuan börjar vid i al hela kropps*
längden, (öfver spetseu ai’ br.fn.). Den har 13,
sällan 11, 12 eller 14, strålar, hvaraf n:o 3 till
8 äro lika höga, och lika stora som de i andra
r.fn. Dess höjd är ungefär lika med } af största
kroppshöjden. De främre och bakre strålarne
äro olika förkortade. Inskärningen som skiljer
båda ryggfenorna ligger strax framom anus. Den
går vanligen ända ned till ryggen, och
understundom, men sällan, saknas der en stråle,
nem-ligen då främre fenan blott har 11.
Andra r.fn. är jemnhög, med G9 till 78,
men oftast omkring 75 strålar, hvaraf de 2 ii
4 främsta och de 4 å 5 sista äro förkortade.
Stjertfenan är genom eu inskärning i
hinnan alskild från rygg- och analfenorna, men
lia-ket går aldrig ända lied till kroppen och ingen
stråle saknas. Den har det ovanliga, att cj visa
någon vinkel ofvan och nedan, ulan blir
alldeles rund då den starkt utbredes (såsom på
figuren); men oftast ser man den något hopfallen,
då den synes aflång och något tillspetsad, liksom
på ålen. Den har omkring 41 strålar, af hvilka
5 eller 6 ofvan och nedan äro förkortade, men
ej så förändrade till formen som på de flesta
andra fiskar, hvilka hafva afskikl stjertfena. För
den tjocka hudens skull äro de svåra att räkna.
Änalfeuan bar (i5 till 77 strålar, bildade
som de i 2:dia r.fn, men blott af ; af
dessas höjd.
Bröstfenan är stor och rundad. Den har j
af bufvudets längd med gällocket, ocli vanligen
21 strålar. Ofta träffas doek 22 på endera eller
på båda sidorna, och understundom blott 20,
19 eller (enl. Kröyer) 17. Omkring den 7:de
eller 8:de äro tre till fyra af lika längd. De
främre och bakre aftaga småningom. Den första
är enkel, och vanligen af fenans halfva längd.
Bukfenau sitter helt ocli hållet framom
roten af bröstfenan, och har 6 strålar, af hvilka
den 2:dra är mjuk, och tjock, J längre än de
öfriga, samt något alskild frfln dem. Den är så
lång som bröslfenan. Första strålen är så lång
som den 3:dje och har fri spets.
Färgen, som är tätt gul- och svartbrokig,
ökar i hög grad denna fisks obehagliga,
amfibie-lika utseende. Dock förekommer på några
ställen en varietet (?) af mörk, svartgrå färg utan
fläckar, som vi dock ej haft tillfälle att närmare
undersöka. De små ungarne tyckas alltid hafva
eu mörk och jemn färg.
Om inre delarne kan följande här anföras:
Lefvern är ganska stor, rödaktigt hvit, belägen
utmed venslra sidan och odelad. En ganska
liten flik går ned åt högra sidan och betäcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
