- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
173

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin nordliga gräns går den ännu öfver
medelstorleken, men i Skåne tyckes den blott
förekomma mindre.

Den uppehåller sig helst uti insjöurne, i
klart välten på stenbotlen, men trädas älven
ofla på lerbollen, samt i de större, lugnare
flytande åarue ocb floderne. Uli hafvet lefver den
ej, men den träffas dock på några ställen i
skär-gårdarne vid Östersjön, hvarest vattnet är
upp-blandadt och föga salt, ocb tillfölje deraf mest
bebodl af söttvaltensfiskar.

Under största delen af året vistas Laken på
djupaic ställen; blott mot vintrens början samt
under lektideu går lian allmännare upp på
grunden. Ilan är ganska trög, stimmar aldrig och
visar sig aldrig i vattenytan, utan följer
ständigt bottnen, döljande sig mellan stenar, sjunkna
stockar, trädrötter o. d., der han ligger stilla
och lurar på sitt rof hellre än alt söka det. Att
han dock kan röra sig med temlig hastighet
synes af lians föi måga att gripa andra fiskar.
Enligt uppgift af 11 r Gjöuei. iiade en Lake uli
Ve-nern gåLt ‘2 mil på en natt. Den igenkändes på
en metkrok som fastnat i munnen. Få andra
fiskar hafva så böjlig kropp och derigenom så
ål- eller orm-lika rörelser, och ej många visa
sig lika seglifvade; han lefver nemligen länge
efter upptagandet ur vattnet, utan att förtorka
på ytan, hvilket synes bero på den ymniga
slem-afsöndringen. För att döda honom pläga fiskrarne
afslila gälnäset, hvilket kallas att slagta Laken.
Delta görcs tilllölje af den besynnerliga
fördomen, all han annars tros förlära sin egen lefver,
som anses för den smakligaste delen af fisken.

Denna art är en af de glupskaste fiskar.
Den slukar nästan allt som förekommer,
lefvan-de eller ruttet. Mest synes den lefva af
småfiskar, insekter, maskar o. d. samt fiskrom. Han
infinner sig nemligen gerna på andra fiskars
lek-s lä Ilen, der han gör stor skada medelst den
lagda rommens förtärande. Han kan dock äfven
sluka större fiskar. En 23 tums lång Lake, som
jag undersökte i December månad, befanns
liaf-Va slukat en gädda af 12 tums längd. Dennas
hufvud, som låg böjd t i bottnen af Lakens starkt

utvidgade mage, aldra nederst i bnk-ca vi teten,
var, med undantag af tätiderue, nästan upplöst,
under det dess stjerlfena stack fram mellan
Lakens tänder, af hvilka den var söndertuggad.
Ulan Ivifvel hade hela stjerteu i början suttit
utom Lakens mun, och det förefaller nästan
obegripligt atl Gäddan ej, förr än den hann
i[välvas , sönderslitit dess mage.

I mellersta S\erige börjar Lakens leklid i
Januari och tyckes fortgå under hela Februari
och fiskrarne uppgifva alt de yngre leka förr an
de äldre. Högt upp i Lappmarken skall lektiden
börja sednarc, och i Veltern säges Laken ej leka
förr än i Mars, ehuru den i de närbelägna
små-sjöarne leker på vanlig lid. — Till lekställen
väljer han gruud med sand- eller lerbolten, hvilka
af fiskare pläga vara kände under namn af
Lak-;åsar. Man tror alt rommen inom fä veekois lid
kläckas. Huru starkt denna fisk kan föröka sig
synes af dess fina och Lalrika ägg. Man har
räknat 178,000 romkorn hos en hona.

I hela Sverige kallas denna fisk Lake.
Namnen Stenlake och Lerlake har vanligen blolt
af-seende pä bottnen hvarpå den är fångad; men
namnet Stenlake användes dessutom vid
lialsku-sterna för Tånglaken (Zoarcasus), med hvilken
den har någon likhet. De små ungarne, som i
allmänhet äro af mörk larg, kallas äfven ofla
Stenlakar.

Laken räknas hland de mera välsmakande
fisksorterna, hvartill den könsliga beredningen
(stufningen) i synnerhet torde bidraga. Köttet
är hvitt, fast och utan hen. Lefvern plägar i
synnerhet anses för en läckerhet. Alt rommen
skulle vara skadlig, såsom eti äldre författare
påstått, känner man ej hos oss, hvarest den i slor
mängd förtäres. Deraf tillredes på många ställen
en smaklig Caviar. Åtskilliga delar af Laken
nytljas ännu af vår allmoge, liksom, enligt
Pallas, af Ostiakerne, lill läkemedel. Den olja, som
af sig sjelf rinner ur lefvern, användes till
ögon-salva och Blindtarmarna, som af allmogen
kallas Lak-k/o, torkas och pulveriseras; af pulvret
intages en thesked i sender mot frossa. Det nyss
alllådda skinnet slås omkring söndriga glaskärl;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free