Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjd under ryggfenans bakre ända, innehåller
omkring 34 fjäll (eller 3G å 37 oni de ofvan
gullocket medräknas). Anus ligger tätt bakom
midten af totallängden, under 13:de ryggstrålen.
Fenorna visa samma bildning som hos de
förut beskrifne arterne. Ryggfenan börjar midt
öfver gallockets bakre kant; och har 25 strålar,
hvaraf l(i hårda, ganska spetsiga, och 9greniga;
sällan 15+9 eller l(>+8. Vanligen Ur den första
knappt } af den 3:dje och 4:de; den andra föga
kortare än dessa. (P;i figuren synas blott 15, så
all den korta första tyckes saknas). — Analfeuan
är bakåt något litet högre än den fullkomligt
mot-siltande bakre ändan af ryggfenan, liksom hus L.
maculatus, hvilket är mindre vanligt hos
fiskar-ue; den har 3 taggslrålar af hvilka den första
är föga mer än hälften så lång som den tredje,
samt 10, sällan 9, greniga strålar. — Stjertfenan
är rundad, kort, ej fullt J af hela kroppslängden,
med fjällig rot. Deu kan föga utbredas, såsom
i hela slägtet. Strålar ne äro 11 fallständige,
månggrenige, hvaraf 6 öfver och 5 under
sido-linien; samt i öfre och nedre kanten en nästan
enkel, föga kortare och 3 ä 4 ganska små,
rudimentära. — Bröstfenan börjar under 2:dra
ryggstrålen, är bredt rundad, något öfver 4 af
hela kroppslängden, med 15 strålar hvaraf den
första helt kort (till i) och enkel, men mjuk,
bunden tätt intill den andra, som ej heller är
grenig; 4:de lill <3:1 e längst. — Bukfenan aflång;
börjar strax bakom bröstfenans rot, och har }
af dess längd saml 6 slrålar: den 3:dje och 4:de
längst; deu första är en stark tagg, ej fullt jj så
lång som den 3:dje; 2 — 6 greniga.
Färgen är, såsom hos alla arterna af
slägtet, vacker och något variabel. På en nyss
fångad Sr kroppen grönaktig, ofvan blå, öfveralll
med gulaktiga fjällkanter. Hufvudet gulaktigt
med sneda gröna linier och uti dem en nästan
svart (läck i ögats bakre kant. Fenorna fliickiga
af gidt, grönt och blått, men utan tydliga svarta
fläckar. Kropps-sidorna hafva under sidolinien
flera stora mörka tvärfläckar, hvaraf den sista,
vid stjertfenan vanligtvis är mörkast. — Denna
teckning förloras ganska snart efter fiskens död
och i svag sprit, så att hela kroppen blir
nästan enfärgad, gråaktig; men deu svartaktiga
fläcken bakom ögal bibehåller sig alllid och blir
tydligare, samt nästan större än bos lelvande
exemplar; och i allmänhet, men ej alllid,
qvar-blif ver ett litet märke af den mörka fläcken vid
stjertfenan.
Om denna arts lefnadssält hafva inga nya
upplysningar kunnat inhemlas. Den är ej
allmän vid Bohuslän och tyckes blolt hålla sig på
några få lokaliteter. Af fiskrarne är den ej
särskilt känd från samsläglingarne. All dömma af
det oftare förekommandet vid Danska kusten
tyckes denna och L. rnpeslris trifvas lika väl vid
mjuka som vid klippiga stränder. Retzios säger
all den finnes vid norra Skåne; enligt Nii.sson
och JvnÖYER tyckes den ej vara så sällsynt in i
sundet. Vid Julland skall den till och med gå
in genom Bälterne i Östersjön, och vara fångad
i hamnen vid Kiel (af Boie, enligt Kröyf.r och
Vat.enciemnes). Vid Norrige finnes den upp lill
62° (enl. Ström), kanske längre. Vidare
förekommer den utmed hela vcslra kusten af Europa,
kring England och Irland samt i Medelbafvet.
Från Island känna vi ingen Labrus-art. —
Födan utgöres af små Crustaceer o. d. — Denna,
så väl som öfrige Labri synes alldeles ej om
vintern, utan lärer då hålla sig vid bottnen på
något djupare ställen. Emellertid lära de ej vara
långt borta. Wright har nemligen den 12
Januari 1838 funnit 5 st. af L. rnpeslris i
svalget och magen på Larus glaucus. —
Fortplant-ningslideu skall, enl. Kröyer, inträffa i Juli.
Samme författare meddelar en iakttagelse, som
tyckes visa, all en verklig parning inom delta
slägle skulle förrättas af ett enda par; de hade
nemligen, flera gånger under en längre stund,
blifvit sedde springa opp ur hafstången invid en
brygga, förföljande hvarandra, dervid hastigt
vända undersidorna tillsamman och förblifva en
kort stund i denna ställning, åtskiljas och åler
dölja sig bland tången, för att snart ånyo
framkomma på samma sätt. En svartagtig papill
näst bakom anus, som är vid spetsen
genomborrad och flera gånger större hos honan än hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
