Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudet, jemfördt med kroppen, storl,
viggfor-migt, omkring } eller nära ? af kroppslängden,
frän nosen Lill sljerlfenan. Pannan plalt; en
djup fåra i nacken, som sträcker sig nära till
l:a ryggfenans början. Ögonen stora, runda med
oval orbita, hvilkeus genomskärning pä längden,
ulgör omkring } af hufvudets längd. Deras läge
är sådant, att den räla linea, som drages från
kanten al öfre käken lill lockets spels, tangerar
ögom ingens nedre kant. Afståndet mellan
ögonen utgör omkring i af hufvudets längd.
Näs-borrarne ligga närmare ögonen än nosspetsen
och hafva tvenne runda öppningar, af hvilka
den bakre är störst. Munnen stor, föga
upp-skuien, har den ölre käken mer eller mindre
framstående öfver den undra. Underkäken blir
alltid längre, relatift lill hufvudets längd, hos
de äldre. Maxillaibenen, hvilkas spetsar äro
breda och Ivära, äro i längd lika med halfva
hufvudet. Nosen bildas af en tjock valk, som
framskjuter öfver den öfre käken och är hos
äldre fiskar trubbig, bos yngre afspetsad. Undre
käken, som slutar under ögats bakre kant, har
eu skäggtöm i spelsen. I öfre och nedre käken
linnes spetsiga, syllika och olikslora tänder,
sil-tande i flere rader eller fält, som framtill äro
bredare och skilda. Den främre raden i öfre
och den bakre i nedre käken äro större, och
tilltaga i längd mot munvikarna, med
inål-böjda spetsar. Yngre individer hafva endast
den gröfre tandraden i nedre käken synlig, de
smärre tänder, som ligga framför den,
framkomma senare. 1 främre delen af plogbenet finnes
ett vinkellormigl ben, med kardlika tänder.
Svalgbenen 4, på lika säll tandode, tvenne
runda på Öfre sidan, tält sillande, fastade i de tre
främre gälbågarnas spelsar; på undre sidan
likaledes 2:ne, elt på hvardera sidan, bakom den
innersta gälbågen. Dessa äro långa och framtill
bredare. Gälbågarna hafva tvenne rader knölar,
den främre raden på främsta bågen långa och
kamformiga, de öfriga korta och landade.
Gälhinnan sjustrålig, är djupl inskuren och förenad
öfver gälnäset, utan att vara med kanten fästad
\id detsamma. Gällockens kanter omgifvas af
ett smalt bräm och locket, lilel och trekantigt,
utlöper i en spels.
Kroppen är läckt med fina, tunna och
spånlagda fjäll, hvilka, ehuru mindre, äfven
betäcka hufvudet och de flesta fenornas,
isynnerhet stjertfenans, röllcr. Sidolinien bred,
ligger mycket närmare ryggen än buken, är högst
öfver ryggfenan och rak Irån midten eller
slutet af l:a analfenan till sljerlfenan; har ett
ked-jelikl eller articuleradt utseende och ulgöres af
längre, låga knölar. Analöppningen ligger under
början af 2:a ryggfenan eller ungefär på midten
af kroppen, då längden lages från nosspetsen till
stjerllenans rot.
Ryggen har 3:ne fenor; den främsta är hög,
med afrundad spels, börjar öfver, eller något
framom roten af bröslfenurna; har 12—15
strålar, de 2 första hela, de öfriga, utom den sista,
delade; den 4:de och 5:te längst. — Den andra
omkring dubbelt så lång som hög, framtill högst,
med bakål sluttande jenm kanl; börjar öfver anus
och har 1(>— 20 strålar, af hvilka de 4 första
hela, den 5:le längst och med de öfriga i
spetsen delade. — Den tredje, till formen lik den
andra, men J kortare, har 17—19 strålar, de
3 främsta hela, 4 och 5 längst, samt med de
öfriga i spetsen delade. — Bröstfenorna något
långa med afrundade spetsar; räcka icke fram
till anus och bestå af 20 strålar, uf hvilka den
försla, mer än hälften så lång som den andra,
oc/i hel, liksom den; den 3:dje och 4:de längst
och jemte de öfriga i spetsen delade. —
Bukfenorna sitta framför bröstlenorna och räcka med
spetsarna under midten af bröstlenorna, då dessa
äro lagde utåt kroppen; hafva 6 strålar
hvardera, ai’ hvilka den andra i ordningen utlöper i
en lång trådlik spets. — Analfenorna 2:ne; den
främre med 17—19 strålar, de 4 försla hela,
den 6:te längst; — den bakre har 15—18
strålar; de 2 första hela den 3:dje längst och med
de öfriga i spetsen delade. — Stjertfenan tvär,
har 24—26 strålknippen — alla fenorna äro
öfverdragna med kroppens bud.
De inre delarna likna nästan fullkomligt
Hvitlingens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
