- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
198

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fiamlill med Ivenne högre tandade knölar. De
på plogbenet ligga i en vinkel med spetsen
frara-ål. De på gombenet ligga i tvenne vidt skilda,
nedåt divergerande linier. Svalgbenen två
of-van och två nedan, äro likaledes fint tandade.
Tungan hjerlformig, sliiL, med fri, smal spels.
Näsborrarna med två öppningar, den bakre störsl,
öppen och rund, den Irämre lillslutes med en
valvel. Öppningarna ligga mycket närmare
ögonen än nosen; de 2 bakre invid och öfver
or-bitans främre kant. Öfver medelafståndet
mellan näsborrarnas öppningar sitler, på hvarje
sida, en tydligt märkbar tagg. Ögonen äro stora
och ligga högt. Diametern af ögonloben större
än öfverkäksbencts lialfva längd. Öfver ögonen
ligga på hvardera sidan 4 benpiggar: den första
medelmåttigt stor, den andra mycket större och
båda i oibilans öfre kant; de två bakre,
mycket små, lätt hopsittande. Förlocket afrundadt,
har- 5 större taggar i kanten, alla på lika
af-stånd från hvarandra, och den andra uppifrån
störst. Locket 3-kanligt, har 3 skarpa speLsar:
en, knappt märkbar, vid undre kanten; en i
spetsen öfver deu underliggande mjuka
lockspet-sen, den 3:dje mellan dessa; men likväl är dess
läge mer än dubbelt närmare den öfre än den
nedre. Vid början af sidolinien sitta tvenne
taggar, af hvilka den undre börjar sidolinien.
Gäl hinnan, som är förenad öfver gälnäsets spets,
har 7 strålar. Gälbågarna hafva fina, inåt
svalget rigtade tänder och, på inre sidan, Ivenne
rader knölar.

Kroppen är täckt med stora, hårdt
fastsit-taude och spånlagde fjäll, hvilka i bakre
knuten hafva ett bräm af hårfina spetsar, som göra
alt kroppen kännes sträf. Hufvudet är
likaledes betäckt med fjäll, hvilka mot nosspelsen
blifva mycket fina. Sidolinien löper parallelt
med ryggen och mycket närmare denna än
buken. Auus ligger hos hannen något framom,
hos honan midt för början af kroppens sista i,
om längden räknas från nosspetsen lill
sljertfe-naus bas. llos hannen finnes, i bakre kanten
af analöppningen, en tagg, som troligen utgör
dess forIpla nl ni ngsorgan.

Ryggfenan börjar öfver och något framom
gällockets spets och slutar så nära stjertfenan,
att då ryggfenans slutspets nedlägges, räcker den
nära lill sljertfenans rot. Den främre delen af
denna fena, är i kanten bågformig, har 15
taggstrålar med fria spetsar, så alt hinnan synes
snedt utklippt mellan dem; den andra delen är
högre, i spetsen afrundad, med 13, någon gång
14, greniga slrålar. — Bröstfenorna äro stora
och spetsiga, hafva silt fäste under ryggfenans
!2:a stråle och dess spetsar räcka, då fenan är
nedlagd, bakom anus. Strålarna äro 17; den
första hel, och hälften så lång som den andra,
de öfriga delade i spelsen, ilen 10:de och 11 :le
längst. — Bukfenorna hafva sitt fäste bakom
bröstfenornas röllcr, äro likaledes spetsiga och
hafva hvardera 6 strålar, af hvilka den första
är hel och stickande, de öfriga i spetsen
myckel greniga. — Analfenan, som börjar midt
under början af den mjukfeniga delen af
ryggfenan, har 10 strålar, af hvilka de 3 första äro
mycket starka och taggiga, de öfriga 7, sällan

8, delade, den sista ända lill roten. —
Sljerlfe-nan i spetsen någol bågfurmigt inskuren, har 15
strålknippen, utom de kortare på sidorna. Då
fenan starkt ulbredes är spetsen tvär.

Allmännast är färgen på hufvudet och
ryggen rödgul, hvilken färg småningom aftager på
sidorna och ölvergår i bukens livila färg. Pä
ryggens sidor, ofvan sidolinien, finnas några
mörkare sneda fläckar, hvilka likväl variera lill
antal, form och läge. På gällocket, mot
spetsen, fiunes alltid en obestämd, slörre svart fläck,
hvilken någon gång, har en eller annan mindre
Häck i undre kanten. Fenorna, på öfre delen
af kroppen köttröda, de undre ljusare. Iris
ofvan bronsfärgad, under gulaktig med
silfver-glans ocli en messingsgul fin ring kring den
mörk hlä pupillen.

Denna fisk förekommer temligen talrikt i
Bohusläns Skärgård, under namn af Sjökock
och Käring. Gränsen för dess utsträckning så
väl i norr som söder kan ännu icke vara känd,
då han nyligen är anmärkt som eg® art. Det
enda man med säkerhet vet är all liail trälfas

i norr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free