- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
201

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emot hakan utlöper, utom den elIiptiska
grän-sen, i en rätlinig, trubbig vinkel. Baktill
utlöper stjerten, efter slulet af r.ln ocli an.fn,
jämn bred, med ett slycke, som bar J af största
kroppsbredden, ocli är nära likså långt som
bred t. Denna bildning afviker särdeles från den
bos Pl. Iiirtus såsom vi ofvan anmärkt.

Hufvudet med gal locket upptager något
öfver ; (v. p. $) af kroppslängden utom stj.fn. Dess
yttre form är nyss angifven. Ögonen sitta tiiLt
Lillliopa på venstra sidan De äro allånga, starkt
upphöjda; det öfre något större och beläget
obetydligt bakom det undre, tätt ut till
inböjnin-gen i öfre kroppskanlen; det undre sitter tält
intill käkkanten; iris och pupillen enkla, vanligt
bildade. Den smala och starkt upphöjda
ögon-skillnaden bildar en köl, som från midten af
öfverkäkens sida, är böjd efter undre ögats kant,
derefter förbi det öfres bakända, och sedan
försvinner bakåt. — Näsborrar ue alldeles som hos
de öfrige Rhombi: öppningarne små, något litet
skilda, med hög, mjuk kant; hos den främre
tubformig och ofvantill utdragen i eu Ilik, som
kan nedböjas och såsom ett lock tillsluta
öppningen. lios denna art sitta de på ögonsidan
nära käk-kanten, rätt fram 0111 ögonskillnaden;
på blindsidan finnas båda vid nosens rygg-kant,
midt för ryggfenans ända. — Munnen är stor;
underkäken obetydligt skjutande framom den
öfre, uppstigande liägol mera än 45°;
öfverkäks-benet baktill bred t, räcker ned under pupillens
framkant; käkens kant bildas blott af
mellan-käksbeuet som skjuter framom nosspetsen.
Tänderna talrika, fina, hvassa, något böjda,
kardli-ke, framtill i mångdubbel, vid sidorna i nästan
enkel rad; på ögonsidan finare än på bliiutsidau,
men de finnas dock der. Svalgbenen har jag ej
undersökt. Öfverkäkens gomsegel ganska stort;
dess ben rörliga, med djupa veck, och hakan
med djupt intryckt veck, som fortsattes i
gälhinnan. Denna har 6 temligen långa, något
plattade strålar och eLt rudiment af ett 7:de par
vid medelliuien. Liksom hos alla Rhombi
komma gällocken ej med någon del af sin kant ut
lill kroppskanlen, ulan den böjer sig uppåt och

bildar en vinkel med underkäken.
Gälöppningen är stor: räcker Iräli denna vinkel till näst
öfver bröstfenan, der locket bildar en trubbig,
utskjutande, fri spels.

Sidolinien börjar på kölen mellan ögonen,
riglad uppåt, sedan rält bakåt, högt öfver
bröstfenan; böjes vid J af kroppslängden åler nedåt;
bildar en vinkel något öfver kroppens
medelhöjd, ocli utlöper rät till midten af stj.fn. —
Denna sista räta del af sidolinien betäekes af
38 fjäll (det ena ex. har 39), som äro mera
trubbiga än de öfriga på kroppen och hafva en
rörformig slemkanal. Från vinkeln räknas, i en
sned rad bakål, omkring 21 till bukfenan och
16 till ryggfenan. Fjällen äro således större än
på någon annan Skandinavisk art och ordnade
i regelbundna rader. Midt på kroppens sida,
öfver sidolinien, äro de (på exempl. b) af 2
millimeters bredd ocli något slöne längd; 6-sidiga,
med reguliera, räta sidor och nästan rätliniga
vinklar; blolt basis (motsatt mot spetsen), är
såsom alltid, tandad och irregnlier. Spetsvinkeln
är liågot mindre än de öfrige. Emedan den
omfattas af 2:ne räta, lika stora sidor, bildar hela
den utåt synliga delen af fjellet en reguli er
rhomb, som är färgad af den starkt fastsittande
ytterhuden. Den fria kanten är något, ehuru
obetydligt, uppböjd och beväpnad med omkring
30 små, lina, räla, nästan nedliggande men ej
tilltryckta laggar (något färre på blindsidan).
Uti dessa fjäll ligger, såsom vanligt i
laggkan-tade fiskfjäll, foeus ut vid, eller uli, spetsen.
Derifrån utbreda sig de radierande linierne lill
hela basis, och de concentriska linierne äro ej
concenlriska med spels-kanten, utan sluta
parallela uti densamma. Fjällen bekläda hela
kroppen och hela hufvudet utom munnen, samt alla
fenstrålarna. Fenorna hafva följande antal slrålar;

lios a.■ R.fn. 79. An.fn. 63. Brfn. 9 (7). B/n. 6. Stj.fn 16.

4.. - 80. — 63.- 9 (7). — 6. — 1«.

c, — 79. — 58.- 9 (8). — 6. — 16.

,1: — 78. — 64. — 9(7). — 6. — 16.

Rygg fena 11 börjar tält framom öfre ögat,
något litet in på blindsidan; de försla 4 å 6
slrå-larne äro sinsemellan lika långa och fria, lill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free