Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G r ö n 1 i ii g (Cobitis barbatula L.~).
Artmärke: Hufvudet något nedtryckt ined långt åtskilda ögon, 6 muntrådar och
kölliga kinder utan tagg.
Synonymi. Cobitis barbatula L. S. N. X et XII; — Fn. Sv. Ed. 2, 121. — Cuv. et VALENC. XVIII, 14. —
Kröyer Damn. Fiske III, 530. — Nilsson, Skand. Fn. Fiskarna p. 343.
Slägtet Cobitis, som uppställdes af Artedi, hör till den slora Cyprinoidfarniljen (hvarom se förut sid. 50). Det
är rikt på arter uti liola Asien, der särdeles mänga äru kända i Norra Indien och på Java. Europa liar blott tre arter
ocli från de öfriga verldsdelarne är ingen enda bekant. l)e äro ganska eget bildade och lätt igenkänneliga genom den
smala, nästan jiimnliöga kroppen med ganska små fjäll; en liten ryggfena belägen midt öfver bukfenorna; nosen är
hoptryckt och nedåt sluttande; munnen är liten, tvärslående under nosspetsen och omgifven af muntrådar. Alla
arterna äro små, af 3 ä 5 tums längd; blott några få hinna till 8 ä 10 tum, hvaribland den europeiska C. fossilis. De
uppehålla sig alla i sött vatten, på bottnen, i hvilken många arler pläga nedborra sig, och lefva af små vattendjur.
Collitis barbatula upptages bär på grund al’
dess förekommande i Finland, samt emedan den
af Linm; blifvit uppräknad i Fauna Suecica. Deu
tyckes aldrig uppnå större längd än i å fl tum;
tvä liär beskrilna exemplar äro ii lum (v. p.
1 Ii millimeter) långa. Deraf upptager hufvudet,
med gällocket, 20, och stjertfenan iB millimeter.
Största höjden utgör ä af totallängden.
Ilufvu-det är, ofvanifrån sedt, nästan paraboliskt;
nå-got bredt och nedtryckt, ofvan plattadt, med
nedåt sluttande ansigtslinea och trubbig nos;
undertill är det liredt, platt och jämnt. Hela
hufvudet saknar fjäll, men Imden är der fmt
småluiottrig och har tlera små, upphöjda vårtor
med slemporer, ställde i en gles, nästan dubbel
rad under ögat, från öfre munlrådeu till
sido-linieu, samt några få i en rad öfver ögat. —
Ögonen äro små, i a ^ af hela hufvudets längd,
något allånga, ställde midt emellan nosspetsen
och gällockets spels, men högt opp, vid sidorna
af den platta hjessan, åtskilde af ett rum som
har 3 gånger ögats bredd. — Kinderna äro mjuka,
köttiga, utan tagg eller intryckt grop. —
Näsborrarna stå näst framom ögonen, 4, på
hvardera sidan, tätt tillhopa, så att ilen främre ej
räcker hallva afståndet till nosspetsen; den bakre
är större och enkel; den främre har eu tjockare
kant, som baklill uppskjuter i en spets. Öfver
näsborrarna ligga de tre främsta slem porerna af
öfre raden. — Munnen ligger under nosspetsen
och är helt liten, tvärstående, ulan tänder i kä-
Skandinaviens Mskar. Ilft, 10.
karna. (Blott i de undre svalgbenen finnas några
smala, tandlika benutskott). Läpparne äro tjocka
och den öfre synes dubbel, såsom på många
iiskar, derigenom, atl sjelfva nosspetsens hud
utskjuter såsom ett öfre veck, utom del som utgår
frän mellaukäksbenet. Dessa båda veck afgifva
0 tjocka, mjuka munlrådar, nemligen sfi, alt två
par utgå från undre sidan af öfre vecket: det
minsta paret ända ut vid nosspetsen och nästa
par strax utanför; tredje paret utgå från sjelfva
mungipan (hvarest elt litet os maxillare ligger
doldl). Dessa äro störst, något längre än ä af
hela hufvudet. Undre läppen är köttig och
miiltpå delad såsom hos många andra
Cypri-lioider. — (jälöppningen är liten: gälhinnan
öf-vergår i bukens hud näst under under
bröstfenans rot, så att öppningarna äro åtskilda genom
hela det breda, platta bröstets bredd. Denna
hinna innehåller 3 långa, men ej breda strålar,
soin räcka näslan ända bort under gällockets
spels. Sjelfva gällocket Hr tydligt äfvensom det
lilla allånga underlocket; de öfriga benen täckas
väl af deu tjocka huden.
Kroppen är framtill nästan trind; bakåt
mer och mer hoptryckt, ocli, liksom i hela
släg-let, är stjerten föga mindre liög än främre
delen af kroppen. Sidolinien är rät. Den utgår
från öfre vinkeln af gälöppuingen och löper
sedan midtåt sidan. Framtill är deu försedd
med tydliga, utstående slemporer, men dessa
bli sedan otydliga, dolda af fjällen. Anus är
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
