Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belägen niisl bakom } af längden ulom
stjertfenan.
Ryggfenan börjar niisl IVaniom midten af
hela längden, eller niist bakom halfva längden
dä stjertfenen afräknas; dess längsta stråle är nära
sä läng som hela kroppshöjden och betydligt
längre än fenans basis. Strålarne äro egentligen
10, men den forsla är så lilen och fin all den
.vårligen skönjes; äfven deu andra är helt kort;
den 3:dje läcker ej fullt till spetsen och är ännu
enkel; l:de och 5:te äro längst och greniga
såsom de följande.
Analfenan är betydligt mindre oeh bar 7
eller 8 strålar, af hvilka den 3:dje är längst
Stjertfenan har 18 ledade strålar, som äro
lika långa, ulom de 2 öfre och 2 nedre som äro
något kortare. Den yttersta ofvan och nedan är
enkel; de öfriga klufna. Dessutom finnas några
helt korta, oledade.
Bröstfenan är temligcn stor, någol längre
än kroppshöjden; bred, rundad, med I I (eller
\’i) strålar: den första enkel, ledad, någol
förkortad; de öfriga månggreuiga, djupt delade;
andra och 3:dje längst; de l\å sisla helt små,
svåra att rätt skilja.
Bukfenan betydligt mindre än brfn., foga
större än anlii.; börjar rätt under ryggfenans
början; räcker ej till anus; oval med 0 strålar:
1 enkel, ledad, något förkortad; de öfriga djupt
delade; den sista synes dubbel; i och 3 äro längst.
Fjällen ganska små, af mindre än en millim.
bredd, nästan cirkelrunda, tätt liggande men
utan alt betäcka hvarandra i kanten; v. p. 15
från sidolinien lill ryggen. Frampå kroppen
återstå, på ryggen och buken (på mina exemplar),
blott få, spridda här och der (möjligtvis äro fjällen
der läll aflallande); bakåt ligga de lätt och fast.
Färgen är tämligen klart gråbrun med
mörkare, stora fläckar långs åt ryggen och
sidolinien och fläckiga tvärband på fenorna; men
kroppens fläckar äro ej så tydliga ocli
beständiga som på deu hos oss allmänna Cobitis t
fenia. De försvinna läll i sprit Andra författare
hafva beskrifvit en svartare fläck på nedre sidan
af stjertfenans rot; men en sådan märkes ej på
dem som jag har alt tillgä.
De här beskrifna exemplaren äro tagna i
trakten af Kuopio i Finland (nära 03" Lat) och
på stället afinålade af \Y. v. Wright. Enligt
lians iakttagelser förekommer denna fisk der
allmänt uli åar eller bäckar med temligcn klart
vallen och grusbotten på ett par fots djup. lian
skall hålla sig tätl intill bottnen och vanligen
dölja sig under stenar, men han lärer ej borra
sig ned uti botlnen såsom C. tsenia plägar göra.
På det anförda stället leker han i början af Juni,
hvilket, i denna nordliga trakt, är I 1 dar efter
islossningen. 1 Tyskland skall han(enligtBi.ocH)leka
i Mars eller April; således äfven der lidigt på våren.
Linnf. omtalar, i Fauna Succica, all denna
art blifvit från Tyskland införd i Mälaren af
Kung Fredrik I. Den tyckes dock ej hafva
förökat sig der; åtmiiislone hur jag aldrig kunnat
få någon spaning på dess förekommande
dcr-städes, hvaremot jag ofta derifrån fåll C. Urnia,
som är allmän på många ställen i samma sjö.
Till oeh med i hela Sverige är denna art ej
veterligen funnen och märkvärdigt är, alt
detsamma tyckes vara förhållandet i Danmark; Kröyek
hade nemligen ej kunnat få någou säker
underrättelse att den förekommer der. Likväl bör han
ganska väl kunna låla klimatet då större delen
af Sverige ligger sydligare 8n Kuopio.
Möjligtvis finnes han här vid närmare efterseende på
elt eller annat ställe; men en sä liten fisk kan
lätt bli förbisedd. — Föröfrigt är han funnen i
hela Europa samt genom licla norra Asien. 1
Tyskland skall han pä åtskilliga ställen fångas i
stort antal med dertill inrättade garn. Köttet
skall’ anses för en utmärkt läckerhet och vara
lättsmält, så att det äfven viil fördrages af en
svag mage. Bi.och beskrifver utförligt sättet att
anlägga gropar eller små dammar för denna fisk.
Det namn, Grönling, som vi anfört for denna
art, uppgifves redan af Linné i Fauna Sv. Det
är nu obekant hveui som då gifvet det, men
uppenbart är det en förvändning af det tyska
namnet Griindling, som fisken fålt deraf, att
han håller sig vid bottnen (am Grunde).
Någonting grönt finnes ej i färgen. Elt annat namn
pä samma art är SmKrling, efter det tyska
Sehmerling. C. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
