Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
To bis kung (Ammodytes lanceolatus Le Sauv.
Amrn. tobinniis Cuv).
Artmärke. Kroppen nästan trind; öfverkäken ej (eller föga) fram skjut bar;
bröst-fenan kort, räcker knappt under ryggfenans början; en svart Hack synes vanligen på
nosens sidor.
Synonymi. Ammodytes lanceolatus Le Sauvage Hullet. <les Sc. 1825 Fovrier. — Amm. tobianus Cuvier R. An.
Ed. 2, 1820, p 3(>0; — Kröver, Danm. F. III, 575; — Nilsson Sk. Fauna. Fiskarna, sid. 653. — Sciiagf.rsthöm,
Physiogr. Säilsk. Tidskr. 1837, sid. 313.
Anm. Do iildre författarne skilde ej emellan de olika ariorna af Tobis utan förblandade båda under ett namn. Vi
anföra endast följande nammitationer: Ammodytes, Artedi (ien. p. 10; — Syn. 20; — Sp. 55. — Ammod. tobianus
Linn. S. N*. X et XII; — Fn. Sv. Ed. 2, 100; — Blocii, Fische Deutsch!. II p. 24; — Svensk Zoologi Häft. II, 11:0
64 (figur af A. lanceolatus ; — Ciivier, K. A. 1817, 11, 240. — Linné hade dessutom omtalat ’Amin. tobianus” i sin
Skånska resa sid. 142 och i Öländska resan 87. .Men det är ej möjligt att af de derstädes lemnado korta
beskrifnin-garna finna någon grynd fur namnets användande pS den ena eller andra arlen. — Artedis beskrifning är visserligen
noggrann, men uppgjord vid England, eller exemplar af båda arterna, och i alla händelser kan den oj anses såsom
be-stämmelsegrund för Linnés narnngifning, som är gjord efter egen iakttagelse. — Cuvier yttrar i R. An. 1817, att
To-bisen blir 8 <;i 10 tum lång, men säger uttryckligen "ön n’en connoit (|u’un; det var då tydligt att storleken anfördes efter
de större. — Först år 1825 publicerade Le Sai vage på anf. st. sin iakttagelse, att två arter finnas tillhopa vid
Fransyska kusten, hvilka han åtskilde genom käkarnes utsträckbarhet. Namnet A. tobianus bibehölls för den vid Frankrike
allmännaste, mindre arten, som der kallas "Appåt” och som har långt utsträckbar mun. Den andra, större arten, de
Franska fiskrarnes "Lancon”, benämndes A. lanceolatus. — Då Cuvier, år 1829 I. c.) antog denna artskillnad,
förändrade han namnen och tillfogade i en not, att Le S. hade lorbytt namnet ”tobianus” ("il a transposé le nom de
tobianus" . llvaruti denna forbytning bestod förklarades icke, men namnet A. tobianus antogs för den större arten "Lancon"
(A. lanceolatus Le S.) och den andra benämndes ’A. lancea,- 1’Equille”. — De sednare författarne hafva i allmänhet
följt Cuviers namnbestämning och vi hade ämnat göra detsamma, hvarföre namnet .1 tobianus blifvit ulsatt på planchen.
Likväl synes det oss tydligt, alt Cuviers bestämmelse beror på något misstag, och denna förmodan sljrkes deraf, att i
den nyare editionen af Regne Anim. ("accompagno de planches”,... "par Audouin... Valenciennes”; utan årtal),
föreställes på: "Poissons” pl. 110, blott den mindre arten (A. lancea Cuv.) men under namn af "Equille (Amm. tobianus Lin.).”
Såsom vanligt lemnar texten ingen förklaring härÖfver.—Men utom detta anse vi den äldsta, af Le SauvagE bestämda
nomendaluren vara den rätta, och antaga densamma här för den större arlen. I fall man vill bibehålla namnet A.
tobianus, sä bör det tillhöra deu lilla, allmännaste arten. Men emedan detta namn numera måste åstadkomma oreda och
egentligen tillhör båda, utan att det, såsom nyss anfördes, är möjligt att efter Linnés skrifter hänföra detsamma till
någon viss af de två, så tro vi det vara bättre att för den mindre arlen upptaga det Cuvieriska namnet A. lancea,
hvarigenom all ovisshet undvikes.
Tobis-slägtet (Ammodytes Artedi) som Deu Tobisart som bär hlifvit a fb il cl ad
upphörn* till ordningen Mahieopterygii a po des, når en betydlig storlek j jag har sett elt
exem-skiljes lättast från de öfriga dilhörande, närn- plar af 13 verktums (320 millim.) längd ocli
ligen de ål-artade fiskarna, genom sin stjertfena det nppgifves att de vid Britannien skola
fm-som är klufven ocli afskild frän de långa rygg nas al 15 tum. Vanliga längden vid våra
ku-och h u al fenorna. Det utmärker sig vidare frän ster är blolt 5 a 8 tum. — Kroppen är
lång-dein genoin bristen på simblusa, genom sina sträckt: hela längden utgör 11 u 12 gånger
stora gälöppuiugar, genom fjällens egna a nord- största höjden; den är nära jämnhög, med
små-ning, de Hera olika, långsåt sidorna löpande niugom afsrnalnaude stjert, och coniskt,
tillspet-linierua m. m. som i nedanstående beskrifning sadt hufvud. Kroppen är nästan liind, så att
närmare upplyses. — Mos oss förekomma två bredden utgör mera än $ af höjden; äfveu
stjer-arter, hvilka oftast finnas tillhopa och gemen- ten är blolt vid fenan hopLryckl.
samt kallas tobis, nemligen A. lanceolatus Le Hufvudet är coniskt, föga hoptryckt, men
Sauv. och A. lancea Cuv. ofvan och på sidorna något plattad t, slätt, utan
__fjäll. Höjden öfver nackbenet är något mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
