Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrubbskädda (Pleuronectes Flesus Lin.)
Artmärke. Kroppen, på båda sidor sträf af taggiga knölar, i synnerhet kring
sidolinien samt rygg- ocli bukfenornas strålrötter; sidolinien nästan rät; en benpigg
vid anus.
Synon. Pleuron, linea laterali aspera, spinulis ad radices pinnarum in latere oculato, AnTF.m Descript. Gen. p. 17;—
Syn p. 31; — Spec. p. 59. — Pleuronectes Flesus, Lin. Fn. Sv. p. 1IC; — Syst. Nat. Ed. XII, 1. p. 457; — Retz.
Fn. p. 331; — Quensel, Vet. Akad. FTandl. 1800 p. 214; — Sv. Zool. 2, p. 4G; — Bloch Naturgesch. d. Fisch.
Deuts. II, p. 52, Tab. 44; — Yarrell, Urit. Fish. II, 215; — Nilsson, Synopsis p. 55; — Skand. Fn. IV, p. 618.—
Platessa flesus, Kröyer, Danm. F. II, 276.
Var> Pleuron, oculis a dextris, linea laterali aspera, spinulis supine ad radices pinnarum, dentibus obtusis,
Ar-tedi Gen. p. 17, N:o 4; — Pleur. passer Lin. Syst. Nat. Ed. X, 1 p. 271 n. 15; — Ketz. Fn. p. 333; — Quensel,
Vet. Akad. Handl. 1806 p. 214; — Hollrerg, Bohusläns fiskar, 2, p. 48; — Blocu, Naturg. d. Fisch. Deutschl. II,
p. 74; — Nii.SS. Skand. Fn. IV, p. 618.
Rf. 37 — 60; Br/. 10-11; Bukf. 6; Anf. 40-42; Stf. 13.
Skrubbskäddans vanliga längd är S (ill 10
tum. Någon gång uppgår den till t fl tura, då
hela längden tages. Största höjden, mellan
fenorna, utgör omkring hälften af längden från
nosens spels till stjertfenans rot. Största
bredden i af höjden. Hufvudet litet, hjertformigt
och hoptryckt; dess längd utgör J af
kroppslängden lill stjertfenans rot. Munnen
medelmåttigt stor; underkäken längst, läpparna tjocka.
Ku rad räta, koniska och tätt sittande tänder i
båda käkarne. På öfre sidan i svalget 3
ben-knölar på hvardera sidan med i rader trubbiga
tänder i hvarje. Pä undre sidan med i rader
lika beskaffade tänder, af hvilka de mellersta
äro störst. Gom och tunga släta.
Gälöppnin-garue små. Gälhinnan har 6 krökta strålar.
Ögonen, som ligga än på högra, än på venstra
sidan, äro små, tätt sittande, utslående, det
nedre något framför det öfre. Näsborrarne, som
ligga vid nedre ögats öfre kanl, hafva tvenne
öppningar, af hvilka deu främre på färgade
sidan är rörformig; på undre sidan finnes
likaledes i:ne öppningar, den främre liten, täckt
med en valvel, den bakre oval öppen.
Kroppen är täckt med en tjock hud, på
buda sidor beströdd med nästan runda, tunna
Skandinaviens Fiskar. H/t. 10.
och räfilade fjell. På båda sidor om sidolinien
och på hufvudet bilda fjellens spetsar taggiga
knölar, hvilka till antalet äro mycket olika hos
olika individer, så att de hos några äro spridde
öfver hela deu färgade sidan af kroppen, dock
allmännast och tätast kring sidolinien På
blindsidan har jag allmännast funnit dera kring
sidolinien och sällan öfver buken. Vid roten af
hvarje lenstråle, så väl i rygg- sora analfenan,
står en dylik större tagg; likväl räcker denna
knölrad sällan till fenans slut mot stjerten, och
är oftast på främre delen af kroppen dubbel.
Någon gång är kroppen helt och hållet slät,
utom taggknölarne vid rygg- och aualfenans
strålrötter och några på hufvudet och sidolinien.
Sidolinien, sora börjar från en krökt benkam
mellan ögonen, löper, med en knapt märklig
höjning öfver bröstfenan, rak ut till yttersta
spetsen, i stjertfenans mellersta stråle.
Anusöpp-ningen stor, ligger mellan bukfenorna och den
bentagg, som börjar analfenan. Ryggfenan
börjar öfver det öfre ögat och slutar ungefar lika
långt från början af stjertfenan, som stjertens
höjd vid fenans slut; har 53—59, allmännast
57, hela ledade strålar. Bröstfenorna, som hafva
sitt fäste under spetsen af gälsäcken, hafva 10
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
