Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergskädda [Pleuronectus microcephalus Donavi)
Artmärke: Kroppen oval, slät; munnen liten; käkarna lika långa med svälda
läppar. Sidolinien nästan rak med en obetydlig höjning öfver bröslfenan. Analtagg saknas.
Synon. Pleuronectes Quenselii HollBERG, Götheborgs Vet.- och Vitterh.-Sällskaps Handl. T. 4, sid. 59. — Pl.
quadridens, Fabricius, Kongl. Danska Vidensk. Sällskaps Ifandl. T. 1, p. 39; – Faber, Fisehe Islands p. 138. — Pl.
pola Cuv. le Regne anim. T. II, p. 339. — Pl. cynoglossus et Pl. microstomus Nilss. Protlr. p. 53. — Pl.
microcephalus Donav. Urit. Fish. T. II, p. 42. — Pl. Pola Yarrell, Brit. Fishes T. II, p. 127. — Pl. microcephalus Fries,
Vet. Akad. Handl. 1838, sid. 173. — Kröyer, Danmarks Fiske II, p. 31 C. — NlLSS. Skand. Fn. IV, p. 609.
Bf. 87 — 98; Brf 10; Bf.
Beskrifning. — Vanligen längden är 8 lill
10 tum; den största jag har sett höll IG tum.
Kroppen allångt, oval och något hög, så atl
största höjden, som infaller på midten af
kroppen, utgör omkring hälften af hela längden till
stjertfenans rot, eller 5 gånger hufvudets längd.
Kroppen är tunn, så alt hredden utgör föga
mer än J af höjden. Hufvudet litel, ungefär
lika långt som stjertfenan, eller omkring J af
kroppens längd till stjertfenan. Munnen liten;
käkarna lika långa, med tjocka, runda läppar.
Tänderna jemna, breda tättsittande i en rad;
de finnas i båda käkarna, likväl endast på undre
eller blindsidan. Den öfre eller rätsidan af
käkarna är tandlös eller har någon gång 1 till 2
tänder. På några exemplar är en eller två af
de främst sittande tänderna, längre.
Gälöpp-ningarna mycket sinå. Gällocken på den
färgade sidan hafva i nedre kanten ett något tjockt,
orangefärgadt bräm, och ett motsvarande finnes
på humeralbenet vid bröstfenans rot.
Gälhinnans strålar 7; de 3 första sammanväxta; den
sista mycket liten, knappt märkbar. Ögonen
sitta på högra sidan; äro mycket utstående,stora
och ligga tält tillhopa, så att de endast skiljas
af en skarp uppstående benköl. Det undra, som
är något mindre, ligger något närmare
nosspetsen. Näsborrarna hafva tvä öppningar, den bakre
öppen, den främre tubformig. De på öfre
sidan ligga tätt invid och midt öfver munviken,
5; Anf. 72-74; Stf. 19.
nästan mellan ögonen. De på blindsidan ligga
öfver främre kanten af öfre ögat, framför
början af ryggfenan. —- Fjällen betäcka kroppen på
båda sidor, hufvudet och strålarna i rygg-,
anal-ocli stjertfenan. De äro tunna, ovala och på
kroppen spånlagde. På hufvudet äro de nästan
runda, smärre än kroppens ocli ej spånlagda.
Sidolinien är rät med en svag höjning öfver
bröstfenan. Anus, som ligger lika långt från
nosspetsen, som kroppens halfva höjd mellan
fenorna, saknar analtagg.
Ryggfenan börjar öfver främre kanten af
öfre ögat, sträcker sig bågformigt lill nära
stjertfenan och har 87—98 hela strålar med mjuka
krökta spetsar.
Bröstfenorna något breda med afrundad
spels. Af de 9—10 fenstrålarne är den första
hel, den sista delad till roten, de öfriga i
spetsen greniga.
Bukfenorna små, med 5 hela strålar i
hvardera.
Analfenan, till formen lik ryggfenan,
börjar vid anus och sträcker sig till nära stjerten;
har 72—7i hela strålar.
Stjertfenan är något lång, med afrundad
spets och har 19 greniga strålar.
Färgen hos yngre, nyss fångade individer,
mörkröd med svartbruu marmorering. Hos
mycket gamla, eller då fisken är död, mörknar färgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
