Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Verke-
Denna inrättning är af ålder känd.
lUp-lands-Lagen lieler det: nit tceggcer man
mtcr-drce i anncers mans Wtcrkiv. Benämningen af
Vcrke, soin man ännu på liera orter
bibehållit, är således gammal. Den kallas äfven
Mjitr-deläger, derföre alt mjärdar alltid läggas uti
densamma, samt Vase eller Mörlvuse, då den
endasL är utställd för aLt deruti fånga Mört,
under denna liskens lektid. Sättet, på hvilket
Verke byggdes i de äldsta tiderna, var lika
enkelt, som besvärligt för fiskaren. Först
nedstöttes i sjöbottnen tvenne rader störar,
hvarje rad »f 3 lill 4 alnars längd, på så långt
af-stånd från hvarandra, att mjärden hade
tillräckligt rum mellan båda störraderna; derefter
nedpackades på sjöbottnen ett lager granris, så
bredt att det jemt fyllde afståndet eller
rummet mellan störraderna. På detta granris-lager
lades sedan mjärden, öfver den åter ett lager
granris, sedan åter en mjärde. På detta sätt
fortfor man med mjärdar och granris emellan,
ända upp lill vattenbrynet; likvid lades icke
Verke på djupare vallen, än att a högst 3
livarf mjärdar räckte upp till vattenytan.
Denna inrättning hade den stora olägenhet, att
fiskaren, då jnjärdarne skulle vittjas, nödgades
upplaga, icke endast mjärdarnc, utan äfven
granrislagren, ulom del som låg på sjöbottnen.
Till förekommande häraf, uppfanns ett annat sätt
att utställa verke, hvilket nu begagnas och
beslår i följande: först anskaffas grofva och
långa störar, helst af En eller Asp,
emedan dessa Irädslag slå länge mot röla; dessa
störar hvässas i den tjockare ändan och nedslås
partals i rader, 6 störar i hvarje rad, paren
så långl skilda, alt afståndet blifver Ivå alnar
emellan hvardera på längden, och <) a i o
Lum på bredden. När första störraden på
detta sätt : : : är utsatt, nedpackas tält
emellan störparen, långs åt raden, läla och
barrika granqvistar, och på det att icke
slö-rarnc målte böjas ål sidorna af del, emellan
dem packade granriset, hållas de tillhopa
genom hankar, hopvridna af grangrenar. När
man först lagt elt lager granqvistar på sjö-
bollnen mellan störarne, påsättes en hank;
derefter lägges åler elt lager granqvistar lill
ungefär en alns höjd, då åter cn hank påsältes,och
fortlares på detta sält, till dess man hunnit
med riset några tum öfver vattenytan. När
delta är gjordt, är livad man kallar en Balk
färdig. Derefter utsättes, alldeles på lika sätt,
lill lika längd oeh höjd så många balkar man
behagar, hvilka vanligen äro Ircnne lill
antalet. Härvid är att observera, all balkarna
böra ligga parallell med hvarandra och så långt ,
åtskilda, att mellanrummet mellan dem blifver
omkring ij aln, som utgör vanliga vidden på
mjärdens öppning eller krans. Delta
mellanrum, i hvilket mjärdarna läggas, kallas Bås.
Uli hvarje bås, ungefär ii aln från hvardera
öppningen eller yttre kanten, samt midt
emellan balkarne, nedsättes i sjöbottnen en smal
stör, som slätas och alspelsas åt öfre ändan.
När mjärden lägges i båset, vändes
ingången inåt del samma, och den afspelsade
slö-ren trädés på tvären genom mjärdens öppning,
lätt invid eller inom kransen. Den
motsvarande mjärden i samma bås, vändes äfven med
öppningen inåt båset, så att mjärdarnes
öppningar ligga emot hvarandra (Fig. t).). Sedan
mjärdarne äro ullagde, täckas de med täta
ris-qvistar. Då vattnet är djupt på det stället,
uer Verke är utsatt, plägar man träda a å 3
mjärdar på samma stör, så att då den ena
ligger på bottnen, ligger den andra i halfva
vattnet, och den tredje mot vatlenylan. Ilar
fiskaren ej tillgång till så många mjärdar, som
härtill fordras, men vill ändock försäkra sig om
god fångst, bör han till cn början utsätta de
mjärdar, som han äger, på olika djup, t. ex. låta
ena mjärden uti båset ligga vid bottnen och den
andra närmare vallenytan, lör att på delta sätt
utröna, hvilkendera som fångar bäst. Har lian
derutaf funnit, på hvilket djup den mäsla fisken
träffas, utsätter han sedermera på detta alla
mjärdarne. Då mjärdar vittjas, begagnar man
sig af cn längre krok, med hvilken de, som ej
räckas med handen, upphämtas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
