Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under metniiig» i synnerhet vid gräsig
strand, händer icke sällan, att metkroken
fastnar i gräset. För att lossa den, begagnar
man en blyring, hvilken trädes pä refven,
sedan den är lossad från spöet, och släppes alt
skrida utåt refven, som då bör hållas slak.
Ringens tyngd gör, alt kroken lossnar. Rin-
gen uppdrages sedan med kroken, hvarpå den
blifver hängande. I nödfall hopvrides en ring
af en mjuk qvist, på denna bindes en sten,
hvarefter ringen på förenämde sätt begagnas.
Huru ofvanbeskrifue redskap användes,
så väl vid strand- som djupmete, är redan
be-skrifvet i l:a Häftet, sid. 5.
8. M e 11 r ä d [Pl. B. fig. 5, a, b.).
Är egentligen ett metspö, uppfunnit för att
med beqvämlighet kunna medföras ocli
begagnas vid sådant mete, der en längre ref är iika
nödvändig, som spöets form är likgiltig. Det
göres af hvilket trädslag som helst,
endastäm-nesträdet är sådant, att man kan gifva det den
rätta formen. Enträd är del vanligaste
trädslag, som nyttjas af det skäl, som är anfördt
vid beskrifningeil af metspöet. Likaledes är
det likgiltigt om stam eller gren tages, endast
den är så växt, att den från räta delen, som
icke behöfver vara mer äu 5 u G lum lång,
böjer si» uli en halfcirkelformie krok. Den
räta delen, som bör vara trina, utgör
sjelfva skaftet eller handtaget. Den krokiga delen
åter, som skäres flat på öfre oeh undre sidan,
är deri, på hvilken refven upplindas. Denna
har i ändan eller spetsen en djupt inskuren
klyka> och derunder elt häl. Vidare borras
på samma sida af skaftet, som kroken vetter,
tvenne pinnar i sned riktning från
hvarandra, i samma linie och på 2 å 3 tums
afstånd. På öfre sidan af skaftet hugges elt hål,
så stort, att det rymmer kroken; öfver detta
hål fästes ett på öfre sidan afkullradt lock,
med en pinne genom den ena ändan, så att
det kan vridas öfver hålet. Man kan äfven
med en grof borr göra ett hål i ändan på
skaftet, så djupt, alt det rymmer kroken, hvilket,
då den är inlagd eller utlagen, stänges meden
propp’, uti hvilken en inskärning är gjord för
refven. Den ref, som begagnas lill metlrädet,
bör vara stark, och då deu, som vanligen
inträffar, är gjord af tagel, bör hvarje tåt, om
refven är tretrådig, innehålla 3 å 4 tagelslrån.
Längden bör aldrig vara under 8, ofta uppgår
den lill 12—15 famnar. Då metlrädet ny 11 jas
vid sommarmete lor Braxen eller Abborre pä
djupet, är refven iurättad alldeles pä lika sätt,
som den redan beskrifne för djupmete med spö.
Den skillnad är likväl härvid alt iakttaga, all
den krok, som nyltjas för Braxen, bör vara
mycket större, än abborrkroken och alt
tyngden i sänket ökes efler djupet och grofleken af
refven. På metträdet fästes refven sålunda, att den
ändan af refven, vid hvilken tafsen icke är
fästad , trädes från yttre sidan genom det under
klykan varande hålet i me t trädels främsta
ända, och drages sedan fram till den af pinnarne
på skaftet, som är närmast dess ända. Vid
denna pinne fästes refven och upplindas på
båda till så slor del, som man icke anser sig
behöfva för det djup, på hvilket man ärnar
meta. Den öfriga delen af refven, lill ändan
der tafsen fästes, upplindas mellan klykan i
metträdels spets och den pinnen, vid hvilken
hon fastades. Kroken inlägges i dess rum i
handtaget. Kär metaren vill begagna detta
redskap, utkastas, som vanligt, först den
påbetade kroken; metträdet lages i vänstra handen,
och med den högra aflindas den emellan
pinnarne och klykan upplindade refven, till dess
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
