- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
29

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betydligt stiga på en enda natt, skulle
lätteli-gen Gäddan bereda sig viig mellan armens
än-da ocli landet, om ickc nyssnämde försig tighet
iakttages. I stället för arm, eller då armen icke
räcker Lill, begagnar man äfven medfördel en
risgärd, som från stranden ullöper i vattnet lill
del stället, der ryssjan lägges eller der
armen vidtager. Det är icke heller af ringa vigt,
att noga afpassa det djup, på hvilket ryssjan
utställes, ly kommer denna alt stå så djupt,
alt vattnet går öfver den, lyckas icke fångsten;
emedan Gäddan följer stranden så länge inga
större hinder möta, och då hon, för att
undvika dessa, måste göra en längre omväg och
ledes afarmen till djupare vatten, vänder hon
hellre om, än atl fullfölja kursen. Då ryssjor
utställas på mycket långgrunda ställen l. ex.
vidsträckta, öfversvämmade ängar, ställas flera
ryssjor å rad, den ena efter den andra så lätt
tillhopa, all icke Gäddan kan tränga sig
emellan dem, och i så lång sträcka, aLL då den ena
står invid stranden, den sista ligger nära
under vattenytan. Finnas 3:ne armar på ryssjan,
ullöper den mediers ta från stranden eller
risgården,och de tvenne sidoarmarne utspännas
deremot snedl emot denna. När ryssjor nyttjas i
mindre åar, eller i suiul mellan tvenne sjöar,
hafva de alltid endast tvenne armar, och
ställas då så, att ingången vändes med strömmen.
Sidoarmarne böra då vara så långa, all de
räcka till ömse stränder eller åkanter, om man
ieke vill skarfva dem med risgårdar. Vid
så-dane tillfallen kan man med större fördel, i
ställel lor armar, afstänga ån eller sundet med
risgårdar från ömse stränder, och på dessa blolt
lemna en öppning i medeldjupel, hvilken
öppning bör vara afpassad efter ryssjans bredd, så
att den deraf fullkomligt upptages, då hon i
den utsattes. När allt detta är observeradt,
företages sjelfva utläggningen, som tillgår på
följande sätt: I lyckan af det snöre, hvarmed
ryssjans smalare ända är hopdragen, insättes en

stadig, i den tjockare ändan afspetsad stör, som
för namn af stjertstör. En dylik fästes vid
slulel af armen, samt, om dennas längd uppgår
lill 6 alnar eller deröfver, ännu en lika
beskaffad, men smalare stör på midten afarmen.
De störar, som fästas på armen, fastbindas så,
att nedre bandet vid undre telnan, slås om
slö-ren ungefär 6 tum från den afspetsade ändan,
och del öfra handel så långt upp på
densamma, som armen är djup. Då detta är gjordt,
är ryssjan färdig, till utläggning. Först
ned-sättcs stjertstören; ryssjan utdrages fullkomligt
rät, och om störarna på armen äro tvenne,
ned-sättes den först, som är midt på armen, och
den vid slulel sist. Man bör noga göra
afseende på alt ryssjan blir rät utspänd, ty eljest
fä icke ingångarne livarken sin rätta form eller
silt rätta läge. Vidare efterses, att strängen på
ryssjans främsta båge ligger jemt och lält lill
hottnen, samt att armens nedra telna äfven
följer ilen. Detta sistnämde är ofla svårt, och
man har derföre uppfunnit åtskilliga medel att
afhjelpa svårigheten. Några hafva spjälarna på
ryssjans armar, hvarom redan är nämut, så
långa, alt de med några tums lång spels sträcka
sig nedom undertelnan, dessa spelsar
nedtryckas vid utsättningen i bottnen; men sällan blir
en så ulsatt arm slät och utan lyngor. Andra
begagna smala trädkäppar med en utstående
qvist eller klyka nära nedre ändan. Denna klyka
sättes öfver nedre telnan och uedtryckes, så
att den håller telnan fast vid bottnen; mot
öfre ändan af samma käpp skäres ett hak, så
högt upp, som armen är hög, hvaruti öfre
telnan inlägges. Dä sådana käppar nyttjas, har
armen vanligen inga spjälar. Är vattnet så
djupt, alt det stiger ungefär på \ af ryssjans
höjd, och är denna tillika lång och icke
pålitligt spänd, vill hon gerna fly La upp; man
nedsätter då 2:ne störar i lutande ställning, så att
de komma alt stå i kors öfver Ryssjan och
hindra henne alt uppflyta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free