- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
30

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Delta är troligen det äldsta af våra nu
brukliga fiskeredskap. Det är bekant atl spjutet,
pilen ocli harpunen voro de äklsla vapnen, som
våra förfäder nyttjade icke endast mot skogarnes,
utan äfven mot flodernas innevånare. Vilda
folkslag nyttja ännu. i dag pilen och harpunen
lill fiskfångst, t. ex. Indianerna vid Oronoco
floden i södra America, hvilka större delen af
året lefva af fisk, skjuta med pilar de lill
vattenbrynet uppstigna fiskarne. Ljustret är icke
annat, än en forntidens harpuu, hvilken, för
att gifva säkrare hugg, kanhända äfven
der-före alt tretalet ansågs heligt och följaktligen
lyckligt, i äldre tider inrättades med 3:ne
uddar. Det kallades då Ljustru af gamla ordet
lysta (slå, stöta). Då färdigheten, att med
säker arm föra spjutet, genom en af behofvet
mindre påkallad öfning förlorades, och denna
förlorade skicklighet måste ersättas genom cn
rikare uppfinningsgåfva i sammansättningen af de
redskap, som begagnades, ökade man uddarnes
antal, hvarigenom instrumentet fick en bredd,
som gjorde, att man vid stöten, utan allt för
stor oskicklighet, nödvändigt skulle träfla
föremålet. Ljustrets ändamål är, alt dermed
hugga och qvarhålla de större fiskar, som låta
fiskaren nalka sig på närmare afstånd. De som
nu brukas hafva väl åtskilliga benämningar,
såsom Lax- Al- Gcidd- och Äm/j-Ljuster, men
konstruktionen är i hufvudsaken lika, och
för-ändringarne efter fiskarten, för hvilken de
skola begagnas, obetydliga. Ljustret består af
tvenne delar: skaftet och ljusterjemet.
Skaftet göres af något liitt trädslag till den
tjocklek, att fiskaren berjvämt kan omfatta det med
handen; längden rättas efter omständigheterna
och vattnets djuplek, från 4 till 12 alnar. Till
ljusterjemet bör tagas fint, mjukt jern, utan
bläckor oeh flagor; del består af tvenne delar:
Hylsan och Kammen. Den förstnämde utgör
ljusterjernets öfra ända; med densamma fasles
wet vid skaflet på det sättet, att stången af-

spetsas efter hjdsans öppning och fästes med 2
å 3 spikar, för hvilka hål äro slagne så väl i
hylsans utåt stången uppstigande bladfor miga
spets, som i kanterna af sjelfva hylsan. Nedre
delen af hylsan är utdragen till en 2 ä 3
tums lång tena, vid hvilken sjelfva kammen
fästes. Någon gång är tenanså långt utdragen,
att den utgör medlersta pinnen i
ljusterkammen. Denna fästes alltid med en stark och
pålitlig nagel vid tenan, vinkelrätt emot den, och
utgöres af ett mer eller mindre, från G till 15
tum långt, och 1 lill \ tura bredt jern,
hvar-uli pinnarne fastnaglas. Dessa äro runda
eller något flata, mer och mindre tjocka efter
kammens storlek, lill ett antal af 9 ä 13, från

2 lill 5 tum länga, och hafva omkring 1 lum
från spetsen hvar sin hulling, utom den
medlersta, som icke sällan har tvenne, en på
hvardera sidan. Hullingarne äro huggna på den
sidan om udden, som vetter ifrån den
medler-sla. På detta sätt (Fig. 1. a) äro de ljuster
inrättade, som nyttjas för Lax och Gädda, och
endast skilde genom storleken.

Al-Ljustret (Fig. 1. 6.) är endast 6 tum
bredt och har det jern, i hvilket pinnarne
vanligen fästas, nedböjdt på sidorna lika långt, som
pinnarne äro långa, samt med en utböjning på
ändarne. Här äro ieke pinnarne fastade i
nämde jern, utan sitta fastuaglade uti ett annat,
som åter är fästadt högt upp mellan de
nedböjde sidojernen. Pinnarne, 7 lill antalet,
hafva lika beskadade spetsar, som redanär nämdt,
men endast 2 tums längd och en vanlig
gåspennas tjocklek. För Ål brukas äfven ett
annat ljuster, så skiljaktigt i form, alt det
kommer all särskill beskrifvas under artikeln: Algel.

Simp-Ljustret (Fig. 1. c), h varmed äfven
annan smärre lisk hugges, har hylsan lika med
Gädtl-Ljustretj men någon t ena finnes der icke, ulan
pinnarne, som äro lika fina med Al-ljustrets,
äro längre, omkring 6 lum oeh med öfra
ändarne hopböjde och sammansmidde invid hyl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free