Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mången bland våra såkallade arkitekter, af hvilka en och
annan tyckes, märkvärdigt nog, inbilla sig, att en
grundligare lärdom är öfverflödig för och har intet att skaffa
med en högre konst, torde rentaf anse detta påstående
för ett obevisligt infall; så måste vi, ehuru denna
framställning numera borde allestädes vara väl bekant,
upplysningsvis meddela några historiska vittnesbörd för
sanningen häraf.
Benediktinerorden har isynnerhet utmärkt sig för
lärdom och konstnärskap. Det var enligt en gammal
krönika en mycket vanlig plägsed omkring år 890, att
nästan alla Benediktinerkloster hade skolor, som förestodos
icke af lekmän utan af munkar, hvilka, utmärkte för sina
seder och kunskaper, icke allenast voro lärde i den
heliga skrift, utan jemväl i mathematik, astronomi,
arithmetik, geometri, ton- tal- och skaldekonst, samt i alla
öfriga grenar af verldsliga vetenskaper. Många bland dessa
innehade grundlig lärdom i Latin, synnerligen uti
Hebreiska, Grekiska och Arabiska [1]. Dylika klosterskolor, som
motsvarade nutidens universiteter, utmärkte sig vida
framför nutidens högre lärdomsanstalter genom utbildande af
de berömdaste byggmästare och de skickligaste
handtverkare. Ho inser icke, att denna brist i
universitetsundervisningen ej låter rätt ersätta sig genom konstakademier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
