Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarest, såsom von Wiebeking anmärker, grundliga
studier icke komma i fråga. Pachomius, Cassianus, Basilius,
Hieronymus och Benedictus anbefallde munkarna
handarbeten, hvaröfver Augustinus skref en särskild afhandling,
Under Angelsachsernas välde i England blefvo presterne
enligt lag ålagde att flitigt undervisa ungdomen i och
uppmuntra dem till handtverk, på det att kyrkorna skulle
deraf draga fördel. Hvarje prest borde för att öka sina
egna insigter flitigt lära sig ett yrke [1]. Till sådana
kunskaper och handarbeten räknades mekanik,
arkitektur, smeds- och timmermanskonst, skomakarearbete,
väfveri, åkerbruk m. m. [2]. Bernhardinerorden borde enligt
en regel öfva hvarjehanda yrken inom sitt kloster, på
det att munkarne ej skulle nödsakas gå derutom. Den
hade till följe häraf mästare i alla byggnadsyrken,
jemväl klädesväfvare och skomakare, kockar, bagare,
trädgårdsmästare m. m. Derföre inrättades ansenliga
verkstäder för särskildta yrken, och ibland ett stort antal
klosterbröder funnos få, som voro prester, men deremot
många byggmästare och handtverkare m. m. Munkarne
byggde sig sjelfve hus, verkstäder och kyrkor.
Syslolöshet ansågs vara själens fiende, hvarföre bröderna borde
på vissa tider sysselsätta sig med handarbeten. Det var
till följe häraf helt naturligt, att andelige och munkar
sjelfve voro författare till sina byggnadsplaner och
verkställare af sina byggnadsarbeten. Vi vilja härpå anföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
