Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klosterbyggnader derstädes. Den berömde Lanfranc, som
var en utmärkt byggmästare, blef af Wilhelm Eröfraren
inkallad från ett kloster i Caen och upphöjdes till
erkebiskop af Canterbury. Denne erkebiskop uppförde sjelf
flere stora kyrkor, och inkallade många andelige, som
voro berömda byggmästare. En munk Gundulfus från
Caen blef af Lanfranc för sina byggnadsinsigter upphöjd
till biskop i Rochester. Gundulfus byggde sin kathedral
derstädes och fick af Wilhelm uppdrag att i London
uppföra Towerns Hvita Torn [1]. En Normannisk munk
Ernulph byggde under Henric I omkring år 1110 ett priori i
Colchester, och Roger Poor, äfven Norrman, var utmärkt
såsom biskop, fältherre, statsman och byggmästare. Han
uppförde kathedraler, borgar och lustslott, och han gaf
sina byggnader en så ädel hållning, att de i krönikorna
omnämndes såsom utomordentliga företeelser [2].
Denna korta skildring af munkväsendets egentliga
syfte och verksamhet torde vara tillräcklig för att visa,
hvarifrån upphofsmännen till medeltidens beundransvärda
byggnader utgått, och då Stieglitz, von Wiebeking,
Kreuzer, Henry Gally Knight och flere andra utmärkte
författare ha med många historiska vittnesbörd ådagalagt, att
biskopar, abboter, klosterbröder eller deras lärjungar
varit rundbågsålderns byggmästare, äro ytterligare bevis
härför öfverflödiga. Vi vilja dock efterse, huru härmed
tillgått i Norden; helst lärda forskare icke egnat synnerlig
uppmärksamhet åt detta ej ovigtiga förhållande.
Christenheten uppeldades vidpass år 1000 af en
förvånande byggnadshåg. Man började vid denna tid att,
såsom en gammal författare uttrycker sig, nästan öfver hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
