- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
98

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

98

öfver det underslef, bedragare gjorde med försäljning af den
aflat, som påfvarne Gregorius IX och Innocentius IV,
kardinalen Guido samt erkebiskoparne Uffo och Jöns
förunnat kyrkan till inbringande af medel för hennes
iståndsättande. Djeknen Peder utskickades med detta bref för
insamlande af bidrag till förbättrande af kyrkan, hvars
takhvalf hotade med instörtning[1]. Ett bref i samma
syftning utfärdades 1324 med tillkännagifvande, huru
mycken aflat kyrkan hade att försälja, och djeknen Peder
Snäcke afsändes dermed för att af de rättrogne insamla
allmosor till takhvalfvens iståndsättning[2].

Mången torde tycka, att de nya takhvalf, som
kyrkan efter eldsvådan 1234 fått, icke borde efter några
årtiondens förlopp hota med instörtning. Man besinne
likväl, att, ehuru murarne blifvit, såsom vi utredt i det
föregående, uppförde för mottagande af takhvalf, desamme dock
äro i anseende till otjenligt byggnadsämne och dåligt
murningssätt föga pålitlige; helst sedan de ankarbjelkar, som
äro i murarna inlagde, snart multnat, och sedan
qvaderbeklädnaden, som utgör deras egentliga styrka, blifvit i
hög grad eldskadad. Härtill kommer åter den vigtiga
omständigheten, att kyrkan saknat sträfpelare och
spännbågar, som ej tillhöra den äldre rundbågsstilen. Man kan
således ej undra deröfver, att de nya takhvalfven,
inslagne med upprättstående tegelsten, gifvit sig, och att
kapitelherrarne, ej okunnige om möjlighéten af dylika
murverks nedrasande, voro uppskrämda. Vårfrukyrkan i Ribe
hade 1283 under gudstjensten instörtat och
Minoriterkyrkan i Wisby hade 1302 förlorat sex takhvalf, och


[1] Dipl. Suhm Hist. T. XI. s. 931, 932.
[2] Dipl. Langeb. Suhm Hist. T. XII. s. 89.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free