- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
232

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I korets nordöstra likasom sydöstra hörn qvarstår
ett litet altarbord, hvarå både skåp och bildverk saknas.
Alla der befintliga altarbord äro murade af tegelsten, af
hvilka det största haft midtofvanpå en fördjupning, hvari
man funnit under en liten kalkstensskifva linnelappar och
en benknota.

Å korets norra sidomur nära dervarande högaltare
är S. Olofs bild uppsatt. Den helige konungen har
ljusblå mantel, fyra lejonhufvuden såsom bälte och en öppen
krona, yfvigt skägg, och han sitter å en hög karmstol,
hållande en silfveryxa i högra och en kalk i venstra
handen samt trampande på ett svart afgrundsdjur med
lejonkropp, draksvans och krönt menniskohufvud. Der
föreställes alltså christendomens seger öfver hedendomen. Å
karmstolens högra sidostycke står en liten engel, som
spelar fiol. Hela detta snidverk håller inalles 11/2 fot i bredd,
3 i höjd.

Mången bland allmogen ända från katholska tiden
intill våra dagar har ifrån närmare och aflägsnare håll
anställt vallfarter till denna kyrka, hvilken isynnerhet blifvit
talrikt besökt S. Olofsdag, då man inträdt i denna
helgedom, inlagt sin skärf i dervarande offerkista samt
under tysta böner nedtagit S. Olofs yxa och dermed
strukit sig för återvinnande af sin helsa eller till
förekommande af olyckor, hvarefter man begifvit sig till S. Olofs
källa samt druckit derur och sedan offrat i densamma.
Mången har deraf befunnit sig väl; en naturlig följd af
en stark öfvertygelse om S. Olofs undergörande förmåga.
Denna vidskepelse blef 1740 allvarligen förbjuden af
domkapitlet i Lund; men emedan den person, som till följe
deraf åtagit sig att undangömma S. Olofs yxa, iråkade
en långvarig sjukdom, blef samma undergörande klenod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:14:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skanekonst/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free