- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
238

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kyrkans äldsta parti måste ursprungligen varit
förenadt med ett mindre kor, som blifvit för vinnande af
utrymme bortbrutet vid uppförande af nuvarande
tillbyggnad, hvars pelare, vida starkare än de nyssberörda, ha
afhuggna hörn och sakna både fotställningar och
kranslister, och hvars fönsteröppningar äro, ehuru lika höga,
dock nära tre gånger bredare än de rundbetäckta.
Långhusets äldsta parti röjer således ren rundbågsstil, dess
nyare deremot den sednaste spetsbågsåldern och den
kyrkliga byggnadskonstens nära förfall. Dessa olika delar stå
således ingalunda väl tillsammans med hvarandra.

Det heter i ett kungligt bref af 1648, att en del
af Ystads kyrka med torn och spira nyligen till grunden
nedstörtat, samt att staden ej förmådde sjelf afhjelpa
skadan, hvadan Skånes öfriga kyrkor borde dertill bidraga [1].
Då kyrkans vestra del visar sig vara ursprunglig, måste
således det torn, hvilket till grunden nedstörtat, icke
hvilat derpå, utan stått derjemte. En bildhuggare Albertus
afgaf den 12 Februari 1649 förslag till en tvär- och
tornbyggnad i vester, för hvars uppförande
Heliggeistskyrkan nedbröts och användes. Tvärbyggnaden blef enligt ett
årtal å dess södra gafvelmur uppförd 1650, och
tornbyggnaden blef efter Skånes förening med Sverige
fullbordad. Till den förra gjordes, jemte betydliga bidrag af
Skånes kyrkor och stadens invånare samt upptagande af
större penningelån, både ut- och inrikes sammanskott; till
den sednare blefvo 1672 och 1673 större summor gifna
af konungen och drottningen samt rikets råd och andra
förnäma, hvarjemte insamlingar erhöllos i Stockholms alla
kyrkor [2].


[1] Kongl. br. d. 11 Juli 1648.
[2] G. H. Beijer, Beskrifning
öfver Ystad s. 25, 26. G. Baners resolution och förklaring på Ystads
insinuerade besvärspunkter d. 14 Juli 1668. R. von Aschebergs bref tll
borgmästare och råd i Ystad d. 25 Augusti 1688. En gåfvobok för åren
1672 och 1673. Handskrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:14:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skanekonst/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free