- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
345

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sänkning, att detta synes oss vara annat än en idel fabel;
men våra skäl härför tillhöra ej närvarande ämne. Visst
är, att Lomma fordom varit af Lunds invånare begagnad
såsom hamnplats, hvarpå de 1607 fingo ytterligare
bekräftelse [1].

Staden hade utom domkyrkan tjugotvå sockenkyrkor,
sju kloster med tillhörande kyrkor samt tvenne kapeller,
ett kungligt slott, ett mynthus, en mängd stenhus,
handelsbodar och badhus m. m. Då man betviflat, att Lund
haft så många sockenkyrkor, bör härvid erinras, att de
kunna alla till sina namn med stöd af diplomer och
krönikor uppgifvas [2]. Dessutom berättar Magnus Matthias,
att Lund haft tjugotvå sockenkyrkor, templa parochialia,
hvilka han uppräknar i följande ordning: Vårfru stora och
Vårfru lilla, S. Martinus, S. Johannes, Heligkors, S.
Stephanus, S. Godehardus, S. Andreas, S. Botulphus, S.
Clemens, Trefaldighetens och tre kyrkor helgade Apostelen
Petrus, S. Magnus, S. Jacobus, S. Olaus, S. Paulus, S.
Thomas, S. Michaelis, S. Nicolaus samt kryptan, hvilken
var upplåten åt Tyska församlingen [3]. Då denne
häfdeforskare, som föddes före reformationen och hvilken
innehade biskopsvärdigheten i Lund, samt således af
domkyrkans rika brefsamling ej allenast kände denna stads
alla helgedomar utan jemväl såg ruinerna efter de
aldrafleste, måste hans uppgift äga all trovärdighet. En
plankarta, som blifvit omkring 1580 tagen af Lund, kan
såsom ett ytterligare bevis härför åberopas. Å denna
plankarta äro alla nämnda kyrkor angifna till sina både namn
och lägen [4].


[1] Kongl. br. d. 20 Juli 1607.
[2] Jemför S. Bring, De templis Lundensibus.
[3] Magnus Matthias, De Lundia.
[4] I Köpenhamns kongl. bibliotheks gamla samling N. 2336, manusc. in 4:0.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:14:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skanekonst/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free