Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han dermed så förtryckt allmogen, att uppror deraf
föranleddes. Det vill således synas, som denne konung
ombyggt Helsingsborgs slott, hvilket var Skånes
hufvudfästning; åtminstone visar den blandade byggnadsstilen, att
kärnan måste uppstått vid den tid Skåne åter förenades
med Danmark [1].
Erkebiskoparnas hufvudsäte, Curia Lundensis eller
Lundagård, låg i staden Lund och omtalas redan 1294. Det
var nemligen i detta residens Erik Menved, som
misstänkte erkebiskopen Jens Grand för delaktighet i Erik
Glippings mord, lät genom sin broder hertig Christoffer
fängsla och derifrån afföra honom till Sjöborgs slott på
Seland [2]. Detta hufvudsäte nämnes i de privilegier, som
den nyvalde erkebiskopen Jakob Kyrning 1355 beviljade
Lunds kapitel och omtalas sedermera i de fri- och
rättigheter, hvilka de följande erkebiskoparne gåfvo detsamma:
Lunds sista erkebiskop Börge Gunnarsson kallar i sin
fundats af 1518 sitt residens än Curia Lundensis, än
Lundagård [3]. Detta hus bibehöll ända till sistförflutna
århundrade sin uråldriga benämning, och först för ungefär
ett sekel tillbaka fick dithörande borggård henämning af
Lundagård. Den nyvalde erkebiskopen Peder Kruse
förband sig 1410 vid stadfästande af kapitlets privilegier
att icke utan detsammas vilja tillsätta några slottsfogdar,
advocati, på sina borgar eller några höfvitsmän,
officiales, å Lundagård, och icke antaga dylika embetsmän å
Lundagård, hvilka ej voro klerker [4]. Härtill fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
