Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
Basiliketak består af bjelkar eller sparrar med brädbeklädnad,
hvaraf en platt, lindrigt kupig eller lågspetsig betäckning bildas.
Bipelare se pelare.
Bröstning, nedre delen af en vägg eller en omstängning, som
från marken eller golfplanen räcker till en menniskas bröst,
t. ex. fönster- trapp- och predikstolsbröstning.
Båge, en betäckning, hvaraf sträckningen merendels är större än
bredden. En båge har af dess form sin benämning. En
såkallad Burgundisk eHer Tförtryekt bäge liknar en halfelips.
XVI. 3. -En stickbåge består af ett rundstycke, som är
mindre än balfceirkel. XVI. 4. En rundbåge är deremot
halfcirkelformig. XVI. 4. En rak spetsbåge bildar i förening med
basen eller vederlagslinien en rätlinig triangel, oeh en
sådan båge är trubbig, om basen är läångre, men deremot
spetsig, om densamma är kortare än sidorna. XVE. 5. En
vanlig spetshåge består af två lika cirkelstycken, som sluta
sig tillsammans. XVI. 6. 7. 8. En låg eller trubbig
spetsbåge är bildad med lika cirkelstycken, som, uppdragne från
två punkter äå vederlagslinien , hvardera äro kortare än
densamma. Ju närmare dessa punkter tagas midten, desto
lägre blir bågen. En spetsbåge är vanligtvis uppslagen efter en
liksidig triangel; men en hög spetsbåge är uppdragen från
två punkter på samma vederlagslinies förlängning. En
omvänd spetsbåge är å sidorna inätböjd och en svängd
spetsbåge är till nedra delen utät- till öfra inåtböjd, XVI. 9. 40.
För öfrigt visa många exempel, att man bildat spetsbågar
af kroklinier, hvilka blott styckevis öfverensstämma med
cirkelslag ifrån skiljaktiga punkter. En styltad båge’
kallas den, öfver hvars vederlagskransar lodrätta stycken höja
sig, innan betäckningen börjar. XVL 2. En båge, som
saknar språng, kallas enkel, men en sådan, hvilken har ett eller
flere dylika, säges vara dubbel eller flerdubbel. En större
båge, hvarunder tre eller flere mindre bågar äro inslagna ,
kallas tre- eller flerbladig. XVI. 11. 43.. Stundom
förekomma i en större båge mindre bågar, som prydas med ännu
mindre sädana, deraf säges den förstberörde bågen ha
dubbel bladprydnad. XVI. 42. 44. Stundom äro i cirklar
min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
