- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
697

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

697

midten något svällande. XVI. 26. Bc. Kapitelet eller
hufvudet är tärning- eller bägarformigt; det förra har inunder
afrundade hörn, som sluta sig till en ring; det sednare
deremot liknar dels det Joniska kapitelet med snäckor eller
voluter, dels det Korinthiska med akanthusblad; allt likväl med
fri behbandling. XVI. 26. D.

Konsol se kragsten.

Korsblomma, en liljeartad korsformig prydnad å spetsen af en
båäge, gafvel eller spira. XIV. D.

Korsbäge se kantbåge.

Korshvalf se hvalf.

Korslut se korutsprång.

Korutsprång , absis concha, en balfrund tre- eller mångsidig
utbyggnad vid östra korgafveln. I. 4. E.

Kragsten, en konsolartad bärsten, som framskjuter ur en
muryta och uppbär bäge eller dörrfält m. m.

Kupa är ett hvalffält, som äfven kallas kappa.

Kupol, halfklotformigt hvalf öfver ett rundt mång- eller
fyrkantigt rum.

Listverk eller gesims utgöres enligt olika byggnadsarter af
skiljaktiga partier nemligen: staf, hålkäl, karnis, rand eller platt.
Dessa partier variera till sina former, så att stafven, bildad
enligt qvart- eller halfcirkel, stundom tryckes, att bålkälen
får mer eller mindre fördjupning efter olika cirkelslag, att
karnisen stiger eller faller än upprät än omvänd, och att
randen eller platten stundom hälles smalare eller bredare med
rät spetsig eller trubbig vinkel. XVI. 20.

Luttak , som äfven kallas pulpettak, är ett balft sadeltak, t. ex.
en betäckning å ett sidoskepp.

Långhus är en kyrkas långskepp. Om en kyrka har ett, två
eller flere långskepp, så utgöra de tillsammans hennes
långbus, hvartill således hvarken tvärskepp, kor eller torn räknas.

Mellanskepp se skepp.

Motståndslinie se vederlagslinie.

Nich en smal och hög murfördjupning med bågformig betäckning.

Omgifningsmur, det är yttermur till skillnad från mellan- eller
skiljomur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free