- Project Runeberg -  Forhandlingerne paa det tredie skandinaviske eller nordiske Kirkemøde i Christiania den 29de, 30te og 31te juli 1861 /
206

(1862) [MARC] With: Wilhelm Andreas Wexels
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206
nesbord oaktadt, anda vill beskylla oss for att vara affal
lingar, då våldfor man all historia ocli historisk ratt och
låter passioner och fordoinar iudtaga den plats, som an
nars ensamt tillkommer historien. Vi yrka paa vår riitt,
att efter vår historia blifva bedomde. Skulle från ett och
annat hall denne ratt oss fbrnekas, nå val, oss ar det en
ringe ting-, om vi varde diimde af Eder eller af inensklig
dag, domme vi oss icke heller sjelfva. Gud ar den oss
dommer.
Ju fastare forbindelsen med N. Illinois Synoden de
forstå åren syntes blifva, och inilytelsen från Amerikanernas
sida for framtiden hota bekannelsens renhet i våre forsam
lingar, desto mera insågs nodvåndigheten, att soka ett våra
haremot genom antagendet af en sårskild konstitution for
Skand.Luth. Forsamlingarne i Synoden.. En sådan antogs
också på våren 1857, och på den och for den hafva vi
troget stått*). Med ogat rigtadt på framtiden och de faror,
som holade Sk. Luth. Kyrkan, nar de gamle lårarne lem
nat forsamlingarne åt dem, som skulle uppfostras under
iigonen af man, livilka med fornuftet ville monstra och
utmonstra hvad, efter standigt vexlande åsigter, de beha
gade anse for "i hufvudsaken rigtigt," btirjade en och an
nan ibland oss att med stort bekymmer betragta vår syno
dalforbindelse, men hoppades och bådo, att Herren sjelf
ville tåga oss vid handen och leda oss ret. Från mange
hall — och ej minst från den Norsk Luth. Kirke i Ameri
ka, hvarifrån man nu beskyllar oss att hafva utlrådt allt
for snart. — ljod till oss ropet: tråd ut. snart, ty drop
mål arfarligt! Hade vi foljt dessa pådrifvande rop, innan^
alle insågo nodvandigheten deraf, så skulle utan tvifyel i
denna stund den Sy. Luth. Kyrkan varit delad i partier.
Mange af oss sago granneligen vår fara, vi våndades i vårt
trångmål; men vi voro och forvissade om Herrans hjelpo
stund, om vi stilla blefvo, hvarom vi och bådo, ’under det
vi icke upphorde att vaka och vittna- Herren kom om
sider med hjelpen på det sått, att Amerikanarue drefvo
oss ut alle man, så att icke en kunde stanne quar och
stora den enighet, som hittils funnits och, Gudi lof, annu
herrskar inom det Sy. Luth. Zion i Norra Amerika. Dette
tillgick på foljande satt. I borjan af Skandinaveruas for
bindelse med Norra Illinois Synoden fordrog man deras
renlårighet, ja, tredje året efter Synodens organiserande
) Ett utdrag af densmma foljer i bihanget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skankir3/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free