- Project Runeberg -  Forhandlingerne paa det tredie skandinaviske eller nordiske Kirkemøde i Christiania den 29de, 30te og 31te juli 1861 /
208

(1862) [MARC] With: Wilhelm Andreas Wexels
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208
snart på mangfoldige satt afsiglen, att vinna de Skandina
viska Sludenlerna for "the American iutheraisism." Upp
lysningspartiets iniolerans mot bekåuuelsetroheten frain
trådde mer ocli mer mbrk. Det blefve alltfbr vidlyftigt, att
beskrifva alla de kittsligheter, med liviika man sbkte att
uttibtte vår professor ocli iycka .studenterna undan hans
inflytelse; lienvisande till den utfiirligare framslallningen
herom i No. 48 af Waktareu for forlidet år, vill jag her
endast sige, att Prof. Esbjorn och de Skand. Studenternas
staJlning blef så odråglig och forspken att bekainpa deras
trohet mot bekånnelsen så narg’ångne, att både professor
och studenter fuuno sig fbraulåtne att lemna Spriugfleld,
hvilket skedde i April måned IStiO.
Nu sammenkallades alla Skandinaverna af N. Illinois
Synoden till ett geinensaint lnbie i Chicago. Mangrant
fbrsamlades larare och fbrsamlingsoinbud från nare och
fjerran. Åfven tvånne Amerikanska professorer från Spriug
fleld hade infunnit sig. Eiter att i tvanne dagar hafva af
libijt deras och Prof. Esbjorns andragande, forekom till
afgbrande den frågan: "Skall vår forbindelse med N. Illi
nois Synoden fortfara eller skola vi losa den?" Vi voro
alle djupt gripna af frågans och stundeus vigt. Langt från
fadernebygden, i fjerran land var nu denna’ lille har sam
led till strid for bekanuelsens dyrebara sanningar, for
mange af oss den enda, for alla den basta rikdomen. Blefve
vi af med den, hvad hade vi val då! Fattige varo vi och
hjelp behbide vi så val af broder, rikare på denna verldens
gods an vi. Vi hade kyrkor att bygga, resepredikanter
att utsånda och underhulla, iaroverk att orgamsera och
inga medel, ingen ulsigt att på egen haud tåga oss frem,
Men å andra siden: vi voro. xicke våre egne. Guds sak
vjftr det, och icke vår. Det var Hans Ord, Hans sanning,
vår kyrkas bekannelse, vår kyrkas framtid frågan galde.
VI slode der som skaifare, som Hans Ords och Hans Kyr
kas tjenare med tydligt uppdrag, tydliga pligter och klara
lbften. Vi flngo ju icke se eftcr det som for bgonen var,
utan halle oss till befallningen om trohet och loflena, fa
stade vid densamma. Den stunden hade slågttycke med
den, då Israels barn stodo framfor Roda hafvet. Vår hjelp
stod i Herrans hand, som -himmel og jord gjort hafver.
Det var bestamdt, att den, som rbstade for lbsandet af lbr
bindelsen med N. Illinois Synoden, skulle gifva -detta till—
kanne genom att slå Upp från sin plats. Efler att hafva
bedit Herren om nåd och visdom, reste sig på Ordfbraudens
fråga den lilla skaran som en man, under den djupaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skankir3/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free