- Project Runeberg -  Forhandlingerne paa det tredie skandinaviske eller nordiske Kirkemøde i Christiania den 29de, 30te og 31te juli 1861 /
211

(1862) [MARC] With: Wilhelm Andreas Wexels
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211
De Svenske Lutheranerna i Amerika hafva hittilIs icke
varit sbndrade, fastån de her hemme tillhbrt oli-ka skolor.
Till och med separatister hafva funnit sig’ godt i den luth.
Kyrkan derute, alla de nem!., som menat årligt med be
kåuuelsen. Norska Lutheranerna hafva deremot varit son
drade på fyra afdelningar. Den stbrsta af dessa afdelnin
gar år den oflanåmnda "Norsk Luth. Kirke i Amerika,"
hvilken blifvit fbrsedd med larare Iran Norge. Denne har
på sednare åren trådt i forbindelse med Illinois Synoden.
Med utoinordentlig ifver hallande sig for att vara den rat
trognaste delen i Luth. Kyrkan hafva de på sen are åren
mer och mer upptåckt, att Svenskarne i forbindelse med
N-. Illinois Synoden voro affållingar från den Luth. Kyrkan.
Afven nu sedan vi uttrådt ur Norra Illinois Synoden och
General Synoden, ar det icke rått helt med oss i deras
ogon. Vi hafva fbrbrutit oss mot den 14 arlikeln derfbre,
att vi begagnat lekmannaveiksamheten inom vår Kyrka.
Vi åro pietister derfbre, att vi ålska lifvet, fastan vi vilja
lata det regleras af låran,-och derfbre att vi, så långt
menniskor formå, vilja hafva fromma larare, fastan vi hogt
våidere lårdomen. Hvarken vi eller våre konstitulioner
åro dem lags. På både oss och konstitutionerna vånda de
ut och in. Hånderna och lukten åro Esaus, men rosten
Jakobs, mena de. Nå, ja, der år fei både på oss och i
våre konstitutioner, det vilja vi oss till råttelse lata saga
oss; men att vi åro affållige från den lutherska kyrkan,
det vidgra vi icke. Låsaren må sjelf dbmme. Hade icke
slafverifrågan ibland dem under detta år tagit den våndning,
som år anstbtlig- for det Skand. lutherska sinnet, så torde
vål ånda utsigt varit till fredlig forening våra resp. Syno
der emellan. Nu har deremot de olika åsiglerna i denne
fråga de olika Synoderna emellan vidgat svalget.
En del af de Norska Lutheranerna hafva sedan 1851
varit i forbindelse med Norra Illinois Synoden och från den
tiden varit i den nårmaste berbring med Svenskorna. Fore
den tiden tillhbrda de Frankean Synoden, en blauu" de lb
misstånkt och berofve henne Norska Kyrkans fortroende, hvil-
ket till en del lyckats: så anser jag mig ur denna uppsats,
som kommer att gora Kyrkomotets forhandlingar sallskap till
Sverige og Danmark, kunna Htesluta, hvad till Augustana Sy-
nodens forsvar detdljeradt forekom i mitt foredrag i Christia-
nia, så mycket heidra, som låsaren kan, så val af det redan
sagda, som ock af Konstitntionerna for Synoden^ dess låroverk
och forsamlingarna, bilda sig ett någorlunda fullståndigt om-
dome om Augustana Synoden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skankir3/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free