- Project Runeberg -  Skånska kommissionen af 1669-1670. Ett bidrag till de skånska landskapens inre historia /
18

(1886) [MARC] Author: Sven Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Landtdagen i Malmö 1662 var af den största bety-
delse för bestämmandet af de skånska landskapens ställning
till det öfriga riket och deras styrelse under öfvergångstiden.
En utförlig redogörelse för dess förhandlingar och beslut är
likväl här ej af nöden, då en fullt tillfredsställande sådan re-
dan finnes1). Här må endast i förbigående och för sam-
manhangets skull något af det vigtigaste, som dervid före-
kommit, meddelas.

Bönder voro ej kallade till landtdagen, utan endast om-
bud for de tre högre stånden2). För dessa framlades en
allmän kongl, proposition, affattad i öfverensstämmelse med
den ofvannämnda instruktionen. De svar, som hvart stånd
för sig derpå gaf, voro hvarandra tämligen lika. Alla fram-
höllo de önskvärdheten af en akademi, adel och präster äfven
af en hofrätt för »furstendömet Skåne, Halland och Blekinge».
De ville visserligen »enligt pakterna» inkorporeras med Sve-
rige, vid dess allmanna riksdagar hafva sina sessiones och
fria vota, angifva sina tarfver o. s. v. samt admitteras till
ämbeten och digniteter; men de ville pä samma gång blifva
vid sina förra privilegier samt vid gammal lag och häfd be-
hållne. I själfva verket uppoffrade icke heller adeln något
af sina under danska tiden åtnjutna privilegier, så vidt de
voro förenade med godsen (quoad domestica), undantagande
den rätt de förut haft att mot erläggande af tull handla på
utrikes ort samt rätten att vid vissa s. k. klipphamnar
uppbära tull, som en eller annan åtnjutit, utan tillförsäk-
rades genom landtdagsbeslutet eller recessen att »förblifva
oturberade i sin rättighet till hals och hand och de vanliga
birke- och gårdsrätter, som de dittills utöfvat, item. sina jura

>) Tham, Svenska riksdagarnes och regeringsformernas historia I,
s. 527 f.

J) Att likväl allmogen vid landtdagen eller vid något annat tillfälle
under kommissariernas vistelse i orten framburit sina önskningar och kla-
gomål, framgår af riksskattmästarens redogörelse i rådet för landtdagen
och för kommissionen. Allmogen hade nämligen klagat öfver skjutsningen
och den gärd i ol- och tobakspenningar, som officerare utkräfde, hvilka
reste omkring i landet på landshöfdingens pass. Rådsprotokollet d. 4 Nov.
1662. Riksarkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanskkomm/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free