Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°
ganska dyster. Han anhöll om kommissariernas bistånd till
utfående af regementets resterande underhållspenningar för
åren 1662—1669, på det »de fattige officerarne måtte fa nå-
got att lefva af och deras stora lamentationer stillas». »Fol-
ket lider sådant armod, att det ej kan till fylles skildras;
ja, mången hungrar till döds och kan ej, som sig bör, komma
till jorden». En fänrik hade dött »af intet annat accident än
hunger», och hade ej öfversten något till hans jordefärd bi-
dragit, så hade han som ett oskäligt kreatur måst begrafvas.
»De finge nog assignationer, men när dessa insinuerades, vi-
sades samma medel redan vara uppburna»1).
Bland de många öfriga praktiska och af behofvet på-
kallade råd, som detta kommissionens utmärkta betänkande
innehöll, kunna vi här endast i förbigående antyda några,
såsom förbud för militärer, så väl officerare som gemene, att
utbyta ett hemman, som de genom vårdslöshet låtit förfalla,
mot ett annat, »väl besutet», nödvändigheten att af en be-
stämd nämnd företoges husesyn å militiehemman hvart tredje
år, sträng kontroll öfver regementsskrifvares förvaltning af
dem ombetrodda penningemedel o. s. v.
»Förutan landtmilitien», heter det i tredje punkten af in-
struktionen, »är vid militärstaten fast nödigt att hafva om
fästningarnes tillstånd en pertinent och trovärdig efter-
rättelse». Af kommissionens rapport härom anföra vi blott
följande. Kristianopel befans vara »i ett helt godt tillstånd;
mur och vallar af garnisonsfolket reparerade, så att deri in-
1) Komm:s prot. d. 5 Jan.
1 öfverste Güntcrbergs anmärkning angående assignationema instämde
äfven öfverste Sperling, som sade sig icke hafva utfått sin lön för 166g,
oaktadt han derom ofta gjort påminnelser hos generalguvernören. »Dertill
är», inföll Gunterberg, »generalguvernören icke skuld, utan hans kamrer,
Gilius Ehrenberg. Den honom kan gifva stickepenningar och smörja hans
händer med någon diskretion, kan nog fa sina assignationer betalda».
I hvad mån denna beskyllning var grundad, lämnas derhän, men nog
var den klagan allmän och välgrundad, att de, som mottogo arvoden i form
af assignationer på penningförvaltande ämbetsverk, ofta, då de inlämnade
sin anvisning, afspisades med det besked, att medlen redan voro till andra
ändamål använda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
