Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskopar - 23. Bryniolf I Algotsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndet och skall länge hafva studerat i Paris. Sedan
han först varit kanik i Skara och derpå dekan i
Linköping, blef han vid 30 års ålder genom kompromiss[1]
utvald till biskop i Skara den 20 aug. 1278. Han
berömmes då för lärdom och rena seder. Såsom biskop satt
han här nära 40 år och var en mycket utmärkt man.
Han deltog med kraft och omsorg, utan att göra sig
skyldig till några förebråelser, både uti de borgerliga och de
kyrkliga tilldragelserna. Förhållandet mellan honom och
Magnus Ladulås synes länge varit det bästa. Han
emottog flera gånger konungen hos sig i Skara och var
tillstädes i konungens råd vid det märkvärdiga mötet i
Skenninge 1285. Men sedan hans broder Folke Algotsson år
1287 ur Wreta kloster bortröfvat Ingrid
Svantepolksdotter, en konungens anförvandt och trolofvad med en dansk
riddare, så blef äfven biskop Bryniolf utsatt för
konungens misstankar och sväfvade i sådan fara, att han måste
dölja sig i Alvastra kloster, till dess han genom
underhandlingar åter blifvit med konungen försonad. Men han
måste nu underkasta sig en sträng förpligtelse till
hörsamhet och trohet, skriftligen förbindande sig, att "aldrig
vara konungen och hans barn fiendtlig, utan fastmer af
all sin förmåga främja deras bästa. I fall han bröt detta
löfte, utsatte han sig för ärkebiskopens bannlysning, som
denne var befogad öfver honom af kunna". Detta skedde
i slutet af 1288. Han återvann sedan fullkomligt
konungens förtroende, deltog i dess råd och infann sig vid dess
begrafning. Med kon. Birger var han likaledes till en
början i godt förstånd, och erhöll af honom flera
skydds- och frihets-bref. Men när tvisterna mellan konunoen och
hans bröder sedermera utbröto, stod biskop Bryniolf på
hertigarnes sida. Han var tillstädes vid förlikningen i
Örebro 1308 och hotade, jemte bisk. Carl i Linköping,
konungen med kyrkans dom i anledning af det brutna
fördraget. Han bekräftade slutligen föreningen i
Helsingborg 1310, varande näst ärkebiskopen den förnämste bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
